Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Raketer skjuts från Gaza mot Israel under tisdagen. Bild: Khalil Hamra
Raketer skjuts från Gaza mot Israel under tisdagen. Bild: Khalil Hamra

Arne Lapidus: Spänt läge efter jihadistledares död

TEL AVIV. Våldsspiralen är på nytt i full spinn i Gaza och södra Israel sedan den israeliska armén dödade en palestinsk jihadistledare på tisdagen. Palestinier sköt nära 200 raketer mot Israel, även mot Tel Aviv – och samtidigt kan det spända läget bidra till att lösa den israeliska regeringskrisen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Ett israeliskt stridsplan sköt en robot mot den bostad i norra Gaza där Baha Abu al-Ata, befälhavare för terroriststämplade Islamiska Jihads militära gren, och hans hustru befann sig. Båda dödades i attacken strax före gryningen på tisdagen.

Baha Abu al-Ata, 42, anklagas av Israel för att ligga bakom en lång rad raketattacker under senare år. Flera tidigare försök att döda honom ska ha misslyckats.

Den israeliska armén kallar tisdagens attack ”kirurgisk” och premiärminister Benjamin Netanyahu beskriver Abu al-Ata som en ”ärketerrorist” och ”tickande bomb” som var i färd med att planera nya angrepp.

De militanta grupperna i Gaza hotar med kraftfull hämnd medan Israel säger att man är beredd på flera dagars strider – något som liksom så ofta förr kan utvecklas till öppet krig.

Samtidigt kan våldsamheterna – ”det yttre hotet” – bidra till att lösa upp det politiska dödläget i Israel där ännu två månader efter valet inget parti har lyckats bilda regering.

Oppositionsledaren Benny Gantz, tidigare ÖB, ledare för mittenpartiet Blåvitt och Netanyahus främsta politiska rival, backar upp premiärministern och ger honom sitt fulla stöd för beslutet att slå ut Abu al-Ata. Men andra oppositionspolitiker på vänsterkanten antyder att det ligger politiska motiv bakom attacken som helt klart stärker Netanyahus ställning, både i opinionen och i det komplicerade förhandlingsspelet kring regeringsbildningen.

– Attacken var inte politiskt motiverad men den får politiska konsekvenser, säger Yoram Krakowski, politisk kommentar i Kanal 11, en av de ledande israeliska tv-kanalerna.

Det uppflammande våldet kan bli en faktor som får Netanyahu och Gantz att kompromissa och trots ömsesidig misstro bilda en stor blocköverskridande regering. Många bedömare – inte minst Avigdor Liberman, ledare för ett vågmästarparti vars stöd både högerblocket och mitten/vänstern söker – anser att en sådan regering är enda lösningen om man vill undvika nyval, i så fall det tredje valet på mindre än ett år.

Säkerhetssituationen kan ge de två huvudmotståndarna en förevändning att i det fastkörda politiska läget frångå sina vallöften och samarbeta. Det skulle i så fall bli en regering med ”rotation”, alltså att Netanyahu och Gantz turas om som premiärminister. Ett sådant arrangemang har redan framgångsrikt prövats i Israel på 1980-talet.

Både Hamas, som styr Gaza, och den mindre gruppen Islamiska Jihad hotar med hämnd efter likvideringen av Abu al-Ata. Båda organisationerna är islamistiska och terroriststämplade; Jihad har nära samarbete med Iran.

– Israel korsade alla röda linjer och får ta konsekvenserna av sina brott i Gaza och Damaskus, säger grupperna i ett gemensamt uttalande – och förklarade att Israel ska få ”betala ett högt pris”.

De syftar också på en raketattack på tisdagen mot en annan ledare för Islamiska Jihad, Akram al-Ajouri, vars hem besköts i Syriens huvudstad Damaskus. Han ska överlevt medan hans son dödades. Israel har inte kommenterat den attacken

Nära 200 raketer sköts från Gaza in i Israel på tisdagen och Israel svarade med motattacker. Fem palestinier dödades och flera israeler skadats.

Det israeliska civilförsvaret beordrade stängning av alla skolor och förskolor samt ”icke nödvändiga” butiker och arbetsplatser i hela södra Israel, inklusive Tel Aviv. Det är första gången sedan Gazakriget 2014 som man vidtar sådana åtgärder i den israeliska storstaden.

Fakta: Tre krig på tio år

• Gaza styrs av den terroriststämplade palestinska islamistgruppen Hamas. Islamiska Jihad är en mindre palestinsk grupp i Gaza som ofta agerar självständigt, till exempel när det gäller att skjuta raketer mot Israel.

• Våldsamheter flammar upp kring södra Israel och Gaza med jämna mellanrum. Tre större krig har utkämpats mellan Israel och Hamas under de senaste tio åren, 2008–2009, 2012 och 2014, samtidigt som många palestinska och israeliska angrepp äger rum ”mellan krigen”.

• Hamas befinner sig också i bitter konflikt med den palestinske presidenten Mahmoud Abbas och hans regim på Västbanken.

• Den palestinska kustremsan Gaza är i praktiken blockerad av Israel i norr och Egypten i söder. Många av de två miljoner invånarna lever instängda i misär.

Arne Lapidus, på plats i Tel aviv.
Arne Lapidus, på plats i Tel aviv.