Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Demonstranter kräver kandidatstatus för Ukraina utanför den nederländska ambassaden i Lissabon. Frågan om unionens utvidgning är bara en av de svåra frågor som ska stötas under det kommande EU-toppmötet. Bild: Armando Franca
Demonstranter kräver kandidatstatus för Ukraina utanför den nederländska ambassaden i Lissabon. Frågan om unionens utvidgning är bara en av de svåra frågor som ska stötas under det kommande EU-toppmötet. Bild: Armando Franca

Jan Höglund: Spänt EU-toppmöte – oro för utvidgat krig

EU-ledarna möts fyra månader efter invasionen av Ukraina. Två känsliga frågor: Unionens utvidgning och oro för att kriget sprids till ett område som är Natos akilleshäl, kring Kaliningrad.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Ukraina och Moldavien väntas få status som kandidatländer vid EU-toppmötet torsdag-fredag. Men det väcker delade känslor i en annan del av Europa. På västra Balkan är såren efter krigen på 1990-talet inte läkta och medlemskap avlägsna i ett EU som före Rysslands aggression i Ukraina hanterat interna kriser snarare än att utvidga unionen.

Men det nya säkerhetsläget väcker förhoppningar om integration. Även Bosnien-Hercegovina ser ut att snart kunna få kandidatstatus för att möta Moskvas växande inflytande i sydöstra Europa.

Fyra månader efter den ryska invasionen är cirka tjugo procent av Ukraina slagfält eller under ockupation. Hamnarna vid Svarta havet är i ryska händer eller under blockad. I Odessa uppges omkring 40 handelsfartyg med spannmål inte komma ut. Delar av världen hotas av livsmedelskris.

Inga fredssamtal förekommer och det finns inget hopp om en snar vapenvila. Kriget kan fortsätta i flera år. Dessutom: Med allt mer stöd, även av tyngre vapen, ökar risken för att väst dras in direkt i konflikten, med stora konsekvenser.

Krisen kring ryska Kaliningrad kan leda till det. Staden omges på landsidan av Litauen och Polen och saknar egen markförbindelse till Belarus och Ryssland via Litauen. Nu stoppas cirka 50 procent av importen av gods med hänvisning till EU:s sanktioner. Det väcker vrede i Moskva som varnar för repressalier.

Kaliningrad – en viktig militärbas

För Putin står mycket på spel. Kaliningrad har omkring en halv miljon invånare och i exklaven finns en viktig rysk militärbas för örlogsfartyg, stridsflyg och robotsystem som kan bestyckas med taktiska kärnvapen, cirka 30 mil fågelvägen från Gotland.

Området kring Kaliningrad är också en av Natos svaga punkter i försvaret av Europa: en smal korridor österut, eller västerut, i nordöstra Polen och södra Litauen. Skärs den av kan Nato-länderna i Baltikum inte förstärkas via tåg och transportfordon från Polen. Ett faktum är: utan medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato, med betydande utländsk militär på plats, skulle de baltiska länderna vara helt utlämnade vid ett angrepp. Nu är Nato avhållande.

Sveriges och Finlands ansökan om Nato-medlemskap kommer upp vid Nato-toppmötet i Madrid nästa vecka. Men indirekt också vid veckans EU-möte. Orsaken är Turkiet. Enda hindret mot ett svenskt och finskt Nato-inträde är en oförutsägbar president Erdogan. Han ställer som villkor att Sverige betraktar även andra kurdiska grupper än PKK som terrorister, häver vapenexportförbudet efter den turkiska invasionen i norra Syrien och utlämnar i hans ögon misstänkta personer.

Erdogan är ofta i konflikt med andra Nato-länder, som USA och Grekland, om mänskliga rättigheter, vapenaffärer, gränstvister, Cypern, gasfyndigheter och flyktingar. Han har trappat upp retoriken igen mot den grekiske premiärministern Kyriakos Mitsotakis och kräver att öar demilitariseras.

Väntas fördöma Turkiet

EU-ledare förväntas i veckan på nytt fördöma Turkiet i ett utkast till slutsatser som nyhetstjänsten Euractiv har sett:

"Europeiska rådet uttryckte djup oro över upprepade senaste handlingar och uttalanden från Turkiet. Turkiet måste respektera alla EU-medlemsstaters suveränitet och territoriella integritet”.

Turkiet förväntas, enligt utkastet, till fullo respektera internationell rätt, minska spänningarna för att främja regional stabilitet i östra Medelhavet och främja goda grannförbindelser på ett hållbart sätt.

Aten hävdar att Turkiet kränker grekiskt luftrum dagligen och säger sig märka en ökning av migrationsströmmar både via Egeiska havet och land.

Enligt vad en diplomat uppgav för en grekisk nyhetsbyrå tidigare i veckan är det inte troligt att Turkiet tar upp de grekiska öarnas demilitarisering vid Nato-toppmötet. Men Erdogan skulle kunna ta upp frågan ”för att distrahera från huvudproblemet som är anslutningen av de två skandinaviska länderna", enligt diplomaten.

Förutom EU och Nato håller i helgen världens största industrialiserade ekonomier, G7, möte i Tyskland. Högst på dagordningen: utvecklingen i Ukraina med, bland annat, krigets inverkan på den globala livsmedelsförsörjningen.

Facit efter fyra månaders krig är dystert. Inget slut kan anas och nya politiska och ekonomiska kriser tillkommer hela tiden. I den osäkraste av tider blir det en utmaning att leva, komma överens och uthålligt värna om mänskliga rättigheter i hela Europa.

LÄS OCKSÅ: Expert: I värsta fall hotar kaos i Kaliningrad

LÄS OCKSÅ: Riksdagen stödjer Ukraina som EU-kandidat

LÄS OCKSÅ: Fortsatta samtal med Turkiet inger hopp

LÄS OCKSÅ: Finska ministern om kaoset i riksdagen: ”Tänkte, vad händer om de förlorar?”