Amerikanska presidentval är indirekta. Vinnaren i en delstat får alla elektorsrösterna oberoende av segermarginalen. Elektorerna, som utses av partierna, lägger rösterna för segraren och det sammantagna elektorskollegiet från alla delstaterna fastställer därmed resultatet.
Elektorerna är moraliskt men inte lagligt bundna att rösta på den kandidat som de utsetts för. Det är ovanligt men det förekommer att ”otrogna” elektorer går sin egen väg. I valet 2016 röstade fem av Hillary Clintons och två av Donald Trumps elektorer på andra kandidater. Det påverkade dock inte utgången.
LÄS MER:Analys: Allt ljus på Georgia
Om sex dagar spikas resultatet
I år är datumet då elektorerna samlas i delstaterna den 14 december, vilket enligt reglerna är den första måndagen efter den andra onsdagen i december. Sex dagar tidigare – i år den 8 december – ska rösträkningen och alla överklaganden av resultaten vara färdiga. Delstaterna har olika datum för när valresultatet ska vara officiellt godkänt men tre delstater sticker ut och har inga beslutade datum och den folkrikaste delstaten, Kalifornien, är den enda som inte redovisar valresultatet den 8 utan tre dagar senare, den 11 december.
Den 8 december benämns som ”Safe Harbor”, en säker hamn, då allt ska vara klart (förutom Kalifornien) inför elektorernas möten. Kalifornien är avgjord för Joe Biden och det sena formella resultatet där har ingen avgörande betydelse.
Det är sedan kongressen som tar emot elektorskollegiets beslut, räknar rösterna och och slutgiltigt fastställer resultatet den 6 januari.
Kämpar in i det sista
In i det sista försöker Donald Trump att utnyttja alla juridiska möjligheter och kryphål som finns för att ifrågasätta valutgången. Hans personlige advokat Rudy Giuliani, som lett kampanjen om valfusk, är nu borta från offentligheten sedan han smittas av covid-19 och tagits in på sjukhus i Washington. Det innebär att de mindre namnkunniga i Trumps team är ensamma i sina ansträngningar att vända sig till domstolar och överklaga. Alla överklaganden har avvisats av domare och den av Trump utsedde justitieministern Bill Barr har klargjort att inga oegentligheter har skett som förändrar valresultatet.
Trump har dock uppmanat Georgias republikanske guvernör Brian Kemp att vidta alla åtgärder som är möjliga för att republikanska elektorer ska utses i delstaten istället för de demokratiska som ska lägga sina röster för Joe Biden. Guvernören har tillbakavisat Trumps begäran.
Det finns möjlighet att fortsätta att ifrågasätta valresultatet på en rad juridiska vägar även sedan valet är avgjort i kongressen. Men då får kandidaten själv stå för kostnaderna, vilket brukar innebära att intresset svalnar betydligt.
Donald Trump har dock valt att varken stänga sin kampanj eller avsluta insamlingskontot med hänvisning till att han inte tänker ge upp även när Joe Biden svärs in som ny president den 20 januari. På det sättet ser han en öppning att samla in pengar från sympatisörer för att, som kan kallar det, vinna det val som stulits från honom. Efter valet har över 170 miljoner dollar kommit in på kontot. Men av det finstilta framgår att pengarna inte nödvändigtvis kommer att användas för de juridiska turerna kring det påstådda valfusket utan att de också kan användas för andra kommande juridiska utgifter.
Flera skattemål ligger och väntar på Donald Trump i en domstol på Manhattan och åtal kan väckas när han avgått som president.
