Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Små förutsättningar för en stark regering efter valet

De rödgröna är något större än Alliansen i GP/Sifos sista mätning inför valet. Ändå kommer regeringen Löfven med all sannolikhet falla. Så här ser förutsättningarna ut inför regeringsbildningen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

"Om alla partier menar vad de säger i dag blir det ingen regering efter valet," konstaterade TT:s rutinerade politiske reporter Owe Nilsson häromdagen.

Vi får nog ändå förutsätta att det kommer att bildas en regering så småningom. Även om det är helt klart att det inte kommer att bli lätt – och att vi kommer att se ett eller annat löftesbrott längs vägen.

Låt oss försöka reda ut hur läget är, utifrån väljarstödet i GP/Sifos mätning.

Bild: Henrik Montgomery/TT

S+MP(+V)

Väljarstöd: 30,6 (40,6 med V)

Kommentar: Inför förra valet var de båda blocken överens om att det största blocket skulle få styra. Detta har Moderaterna ångrat ända sedan Fredrik Reinfeldt avgick och Ulf Kristersson har sagt att något liknande inte kommer att ske igen.

Så även om de rödgröna blir större än Alliansen, vilket vår mätning pekar på, kommer regeringen Löfven tvingas avgå efter valet. Dessutom var Vänsterpartiet inte välkomna i regeringen efter förra valet. Det innebär att det sittande rödgröna regeringsalternativet med S och MP i själva verket är klart mindre än Alliansen.

För att bilda regering krävs att man accepteras av parlamentet, det vill säga att inte mer än hälften av riksdagsledamöterna röstar emot en statsministerkandidat. Om Alliansen och Sverigedemokraterna röstar nej till Stefan Löfven, som de sagt att de ska göra, kan han alltså inte fortsätta som regeringschef.

Bild: Stina Stjernkvist/TT

Alliansen

Väljarstöd: 39,2

Kommentar: Om Stefan Löfven misslyckas med att bilda regering kommer talmannen att vända sig till Ulf Kristersson.

Allianspartierna har i olika högt tonläge sagt att de inte kommer att förhandla med Sverigedemokraterna. Centern och Liberalerna har gått längst och i princip satt all sin heder i pant på att det inte kommer att hända.

Ska vi ta det på allvar måste alltså Ulf Kristersson gå till parlamentet och chansa på att han inte blir nedröstad. Om hela det rödgröna blocket röstar emot honom – vilket vi nog kan förutsätta – ligger allt i händerna på Sverigedemokraterna. Röstar också de nej faller även det alternativet.

Men om det blir så vet vi inte. Jimmie Åkesson har lämnat lite motstridiga besked, men oftast har det hetat att han inte röstar fram en regering som inte pratar med honom.

Och även om Sverigedemokraterna släpper fram en Alliansregering är problemen inte över. En regering ska också få igenom sin budget. Om den inte faller SD i smaken kan de när som helst rösta på Socialdemokraternas budget – och fälla regeringen.

Bild: Claudio Bresciani/TT

Andra alternativ krävs

Det är svårt att se att ett SD på omkring 18 procent stillatigande kommer att acceptera att bli en alliansregerings stödparti. Det talar för att andra lösningar måste till, på lång eller kort sikt.

Stefan Löfvens högsta önskan är att spräcka Alliansen och locka över Liberalerna och Centern till ett mittenstyre med Socialdemokraterna. En sådan koalition har ett väljarstöd på 40,4 procent, och 46,6 om även Miljöpartiet skulle ingå. Eftersom den skulle kunna söka stöd åt båda håll skulle den sannolikt också kunna regera.

Men hittills har både Liberalerna och Centern varit avvisande. De har istället argumenterat för att det är Socialdemokraterna som borde sträcka sig över blockgränsen och stötta en Moderatledd Alliansregering.

Någon ny decemberöverenskommelsen, som förenklar ett minoritetsstyre, är inte aktuell. Och då återstår egentligen bara två möjligheter: samarbete över blockgränsen eller att gå SD till mötes.

Eller möjligen svaga minoritetsregeringar som inte får särskilt mycket gjort.