Skamligt avslöja sin obildade bakgrund

Strunta i mig på mors dag, skriver Sarah Britz i en uppmaning till sina barn.

ANNONS
|

Bordsskicket var viktigt. Att inte skyffla upp maten på gaffeln, absolut inte sticka kniven i munnen. Ingen skulle få avslöja en obildad bakgrund på min väg mot en bättre framtid, ja det var kanske till och med en klassresa.

Ibland tänker jag att det inte var omsorgen som vägde tyngst – utan rädslan för att ha en dotter som skulle göra bort sig, inte uppföra sig.

Jag skulle komma ihåg att alltid ha rena trosor på mig – ifall jag skulle råka ut för en bilolycka och hamna på akuten. Ordning och renhet istället för skam.

Det lever fortfarande. Framför allt när jag ser människor med fin bakgrund som slarvar med besticken och struntar i vilket glas man dricker ur. De självsäkra kan skita i det. Vi andra törs inte.

ANNONS

I Sveriges stadsmissioners rapport "Stadens fattiga" som kom förra året beskriver de hur de stött på unga som inte kan äta med kniv och gaffel. De unga "tar något i farten", upplever skam och oförmåga och "drar sig undan sociala arenor förknippade med mat och måltider." Här skapas ett utanförskap vi inte ser.

Att Lyxfällan sänds säsong efter säsong är ingen tillfällighet. Här fläks någon annans fattigdom upp i vardagsrummet, människor som förköpt sig på lånade pengar. Bara för att vara "som alla andra." Inte vara utanför.

På TV slutar det gott. Anletsdragen slätas ut, vardagen kontrolleras. Vi, dom andra, andas ut och känner oss lite mer lyckade. Det finns en absolut fattigdom i Sverige. Människor lever under radarn, har inte har mat på bordet. Men den syns inte alltid.

Jag får ofta frågan om de som säljer Faktum verkligen är hemlösa eller lever i socialt utanförskap. Det syns ju inte på dem! De kan både ha fina kläder och mobiltelefoner! Svaret är att valet att sälja Faktum är högst individuellt. Varje försäljare har sina egna skäl, som vi inte lägger oss i.

Det är hjälp till självhjälp, ingen välgörenhet. Behovet av inkomsten syns inte alltid utanpå. En studie visar att 500 kronor extra i plånboken bidrar till en förbättrad psykisk hälsa, bättre än medicin.

ANNONS

Schablonbilden av hemlösa, fattiga och människor i utanförskap måste förändras. Den som kräver att "den andre" ska se ut som en trashank för att vilja bidra till ett bättre samhälle är inte en god människa. Medmänsklighet och empati måste ha andra grunder, komma ur kunskap och fördomar måste alltid ifrågasättas.

Idag är det mors dag. Barn, jag vill inte ha någonting av er. Ta istället ett snack med en försäljare och fundera på vilka fördomar du har.

Ni andra kan ocksåhänga på. Oavsett bordsskick.

ANNONS