Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/4

Jan Höglund: Ska EU och USA sätta ner foten mot Ryssland?

Vad kan EU göra för Aleksej Navalnyj och oppositionen i Ryssland? Nya sanktioner övervägs – och USA är tillbaka. Men väst har olika och delvis motstridiga intressen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

EU:s utrikesministrar möts i Bryssel på måndagen. USA:s utrikesminister Antony Blinken är inbjuden via länk. Protesterna i Myanmar, utvecklingen i Hongkong och kärnteknikavtalet med Iran är högaktuella. Den diplomatiska krisen med Ryssland väntas dominera.

Behandlingen av regimkritikern Aleksej Navalnyj fördöms samstämmigt. Men det är oklart hur långt medlemsländerna vill och kan gå för att sätta press på Moskva. Är till exempel förbudskansler Angela Merkel beredd att till och med stoppa den ryska gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland? Det är på samma gång en känslig fråga i relationerna mellan Tyskland och USA och som president Joe Biden undvek i sitt Amerika är tillbaka-tal inför säkerhetskonferensen i München i fredags.

Putin värnar om kärnteknikavtalet och har inflytande i Teheran

Biden vill stärka banden till Berlin och ha kvar amerikanska trupper i Tyskland. Länderna står eniga i det kanske sista försöket att rädda kärnteknikavtalet med Iran. Om Iran återvänder till sina skyldigheter enligt kärnteknikavtalet kommer USA att göra samma sak, enligt Biden som vill samarbeta med andra länder för att konfrontera Iran i andra frågor, som sitt inflytande i Mellanöstern och dess ballistiska robotprogram.

Om den ryske presidenten sa Biden: ”Putin försöker försvaga Europa och vår Nato-allians. Han vill undergräva den transatlantiska enheten och vår beslutsamhet, för det är så mycket lättare för Kreml att mobba och hota enskilda stater än att det är att förhandla med en stark och nära förenad transatlantisk gemenskap.”

Men Putin värnar om kärnteknikavtalet och har inflytande i Teheran. Moskva och Washington har även förlängt det bilaterala avtalet om interkontinentala kärnvapen Nya Start.

Ryssland fortsätter att vara det ”främsta hotet” mot EU i cyberrymden.

Att den diplomatiska balansgången kan vara svår visar att utrikesministern i den nya estniska regeringen Eva-Maria Liimets är beredd att ta första steget för att formellt lösa landets långvariga och olösta gränstvist med Ryssland. Det skulle stärka säkerheten, anser hon, i sitt land som har roterande Nato-styrkor på plats för att avskräcka grannen i öster. Konflikten i Ukraina och det spända läget i Belarus underblåser den baltiska oron.

Samtidigt säger en ny rapport från de estniska underrättelsetjänsterna att Ryssland fortsätter att vara det ”främsta hotet” mot EU i cyberrymden, med ökade risker för spionage, attacker och påverkan. Rapporten konstaterar, enligt Euractiv, att Ryssland fortsätter att tillämpa taktiker för att så oenighet bland västerländska samhällen.

Förhållandena försämrades efter annekteringen av Krim 2014 och är nu iskalla. Det visade mötet mellan EU:s utrikeschef Josep Borrell och den ryske utrikesministerns Sergej Lavrov nyligen. Borrell ska redogöra för resan inför utrikesministrarna. Han väntas få i uppdrag att ta fram förslag till nya sanktioner mot ryska företrädare och som kan införas nästa månad.

Den svenska regeringens linje är, heter det, att EU fortsatt agerar enigt, balanserat och med tålamod.

Inför mötet skulle flera utrikesministrar på söndagen träffa Navalnyjs medarbetare Leonid Volkov och Ivan Zjdanov i Bryssel. Syftet var, enligt Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis, att få information om det verkliga läget och att det är bäst att höra det direkt.

EU:s Rysslandspolitik bygger, enligt UD, på att vara principfast mot brott mot folkrätten, stötta länderna i östliga partnerskapet, vara motståndskraftig mot ryska påverkansoperationer, ha ett selektivt engagemang samt stötta de mänskliga rättigheterna och det ryska civilsamhället. Den svenska regeringens linje är, heter det, att EU fortsatt agerar enigt, balanserat och med tålamod.

Det är lättare sagt än gjort om det inte räcker med starka ord och det politiska handlingsutrymmet är begränsat.