Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Leif Larsson. Bild: Stefan Berg

Sjukhusets miss: Opererade cancer med lokalbedövning

På två månader växte en knuta fram i Leif Larssons lår. På Kungälvs sjukhus opererades den med lokalbedövning som en fettvävsknuta – det visade sig vara cancer.
– Kungälvs sjukhus skulle aldrig ha satt kniven i mig, säger han.

Det har nu gått tre år sedan det började. Leif Larsson, 56, gick till vårdcentralen för en liten knöl mitt på ena låret. På två månader hade den vuxit från en ärtas till en tennisbolls storlek.

– På Kungälvs sjukhus tog de in mig och satte två sprutor lokalbedövning i benet. Sedan opererade läkaren. Jag hörde honom säga 'Jag drog loss det sista med fingrarna', berättar Leif Larsson.

Stor risk att cancer sprider sig

Den stora tumören som opererades ut skickades för provtagning. Efter några veckor kom provsvaret, till Leif Larssons vårdcentral. Det visade att "fettvävsknutan" var den ovanliga cancerformen sarkom.

– En kvinna ringde därifrån och meddelade mig att jag hade sarkom. Så är det inte tänkt att gå till.

Leif Larsson fortsätter:

– Det finns protokoll, vårdrutiner, som klart säger att man ska remitteras till ett sarkom-team om man kommer in med en sådan knuta som jag hade. Annars är det stor risk att cancern sprider sig i kroppen genom ingreppet.

Leif remitterades nu till Sahlgrenska där han opererades först en gång och sedan ytterligare en. Därefter gick han på närmare 30 strålbehandlingar för det högmaligna myxofibro-sarkom han drabbats av.

– Sedan gick det två år. Då upptäcktes metastaser i lungan. De togs bort för ungefär ett år sedan.

I efterdyningarna av den smällen drabbades Leif också av blodpropp i benet.

"Man är bitter"

Han går nu på kontroller var tredje månad, och är förklarad fri från cancer. Den senaste kontrollen gjordes för två veckor sedan.

– Cancer kan ju alla drabbas av. Det är inte mycket att göra åt. Men det som gör mig så förbannad är att min statistiska överlevnad har minskat från 70-80 procent, om sarkomet klarats utan spridning, till 20-30 procent. Det lever jag med i dag. Man är bitter på att läkarna inte rådfrågar varandra.

Från Kungälvs sjukhus har han flera gånger fått beklaganden över misstaget, och nyligen också beskedet att sjukhuset gjort en Lex Maria-anmälan.

Från patientförsäkringen har Leif Larsson också fått ungefär 100 000 kronor i ersättning för vårdskada.

Kungälvs sjukhus la också häromdagen ut (anonym) information om hans fall på Västra Götalandsregionens hemsida. Där skriver sjukhuset att de förbättrat "utredningsgången" och infört "standardiserade vårdförlopp" sedan han opererades. Men det fanns en del av texten som gjorde Leif Larsson arg. Rubriken på texten lyder nämligen "Cancer upptäcktes sent".

– Det är inte vad det handlar om. Den allvarliga vårdmissen är att de opererade. Kungälvs sjukhus skulle aldrig ha satt kniven i mig. De skulle direkt ha skrivit remiss till sarkom-teamet på Sahlgrenska.

"Man lär sig uppskatta saker på ett annat sätt när det blir skarpt läge", säger Leif Larsson. Bild: Stefan Berg

"Det ska banne mig inte få hända någon annan"

Han har gått med i patientorganisationen Sarkomföreningen och var på väg in i styrelsen när lungmetastaserna slog till.

– Det här har hänt mig, men det ska banne mig inte få hända någon annan.

Hur har du klarat dig genom de här tre åren?

– Tack vare mina nära och kära, min hustru och mina barn. Man lever i nuet och försöker ta vara på varandra i familjen. Livet har ändrat sig. Man lär sig uppskatta saker på ett annat sätt när det blir skarpt läge, säger Leif Larsson.

Han driver ett fastighetsförvaltande företag i Ale där också hustrun och ett av barnen jobbar.

– Företaget har nio anställda och jag är väldigt glad att det fortsatt att fungera. Det var skönt att hustrun kunde gå in för mig när jag var sjukskriven i fyra månader under cellgiftsbehandlingen.

Följde inte riktlinjer

Jacob Wulfsberg är chefläkare på Kungälvs sjukhus.

– Jag tycker att detta är mycket allvarligt. Det leder till en försenad behandling och det är väldigt beklagligt, säger han.

Inom svensk vård tillkommer regelbundet standardiserade vårdförlopp, SVF, rörande de många olika cancerformer man kan drabbas av. Ett SVF har samlat expertisen på området i form av riktlinjer, med syftet är att det ska gå så snabbt som möjligt att få rätt diagnos och behandling efter de första tecknen på cancer.

I dag finns ett SVF för sarkom, men så var inte fallet när Leif insjuknade.

Hade Leif fått rätt diagnos tidigare om det funnits ett SVF?

– Ja, troligen hade diagnosen blivit klar snabbare om man hade kunnat följa en SVF, säger Jacob Wulfsberg.

– Det fanns olika riktlinjer kring utredningsgången men inte någon enhetlig rutin i kombination med otillräckligt underlag från vårdcentral. Vid genomgång av händelsen kan man konstatera att man borde ha tagit reda på mer fakta inför utredningen, säger Jacob Wulfsberg.

Varför gjordes inte det?

– Det har jag svårt att svara på. Rutinerna inför utredning har inte varit tillräckligt bra.

Chefläkare jobbar med patientsäkerhet och är de som gör Lex Maria-utredningar. Titeln till trots är de dock inte chefer över några läkare, och Jacob Wulfsberg vill därför inte uttala sig om den felbehandlande kollegans eventuella kunskapsbrist.

– Jag går inte in på person, utan tittar på rutiner och ordinationer som ska förhindra att sådant här händer.

– Nu har vi infört ett SVF och den ska följas, så nu ska diagnostiseringen bli bättre.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.