Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

SD ökade mest – men blev inte näst störst

Sverigedemokraterna var partiet som ökade mest jämfört med förra EU-valet.
Men partiet misslyckas samtidigt med att nå upp till samma nivåer som i opinionsundersökningarna – och blev inte näst största parti.

När det första resultatet presenterades klockan 23.00 på söndagskvällen fick Sverigedemokraterna 15,5 procent av rösterna. Det är 5,7 procentenheter mer än vid EU-valet 2014 och partiet blir därmed det som ökat mest sedan förra valet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– SD har under lång tid byggt upp en styrkeposition inom svensk politik. De senaste valen har de gått från nio, till tolv, till 17 procent. De har etablerat sig som ett stort parti, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Ändå når Sverigedemokraterna inte upp till samma nivåer som i opinionsundersökningarna inför valet – och blev heller inte näst största parti.

– Trots allt tror jag att man betraktar detta som en besvikelse. Den trend som funnits där man bara ökar och ökar och ökar fortsätter inte längre. Och man hamnar snarare lite sämre än vad man gjort tidigare, säger Hinnfors.

"Tappat av den delen av befolkningen"

Han påpekar att Sverigedemokraterna får tre procentenheter mer än i riksdagsvalet 2014, men två procentenheter mindre än 2018. Hinnfors tycker sig se en trend av att väljarstödet har stabiliserats.

– Man kan tänka sig att man nu har tappat av den del av befolkningen som är väldigt intresserad av migrationen. Man har varit duktiga på att mobilisera de personer som hyste de åsikterna, men tidigare röstade på andra partier. Men den långsiktiga trenden är att det blir svårare och svårare, säger Jonas Hinnfors.

Splittrad bild i Europa

Skandalen kring förstanamnet Peter Lundgren, som polisanmälts för att ha utsatt en kvinna för sexuella trakasserier, kan ha haft en inverkan på Sverigedemokraternas resultat, menar Hinnfors.

– Sakläget verkar ju vara ganska klart, alla är mer eller mindre eniga om vad som har hänt den där kvällen. Sedan handlar det om hur man ska tolka situationen. Men det är klart att det inte varit den sista vecka som man hoppas på inför ett val, säger han.

Någon högernationalistisk trend i Europa ser dock inte Jonas Hinnfors – i stället är bilden blandad och mer komplicerad än tidigare.

– Det är inte någon framgångssaga över hela linjen. Vissa partier är i mobiliseringsfasen och ökar fortfarande, men andra går bakåt. Det är inte längre den breda ökning som man kunde se för några år sedan, säger Hinnfors.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.