Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Sahlgrenska vill inte anmäla till polisen

Sahlgrenska kommer inte att anmäla de fyra stamcellsoperationerna till polisen. Däremot kommer sjukhusledningen att kräva djurförsök om liknande operationer ska göras i framtiden, säger forskningsdirektör Lars Grip.

SU:s forskningsdirektör avvisar kravet från etikexperten Christian Munthe om en rättslig prövning av det som kom fram i utredningen.
- Det får stå för honom. Jag delar inte den uppfattningen, säger Lars Grip, som uppger att sjukhusledningen diskuterat saken med juridisk expertis på sjukhuset, och därefter kommit fram till att inte driva saken vidare.

LÄS MER: Sahlgrenska forskade på småbarn – utan tillstånd

Intern utredning

Efter att operationerna utförts 2012, gjorde SU en intern utredning och såg till att inga fler operationer av samma typ blev gjorda.

– Ska de tas upp igen, så måste det vara inom ramen för ett väl definierat forskningsprojekt. Och då hävdar jag att det krävs djurförsök innan man går på människa igen, säger Lars Grip.

Har det blivit några åtgärder mot de forskare och läkare som gjorde operationerna?
– Nej. Vi har övervägt olika åtgärder men om man läser Gerdin-rapporten står det klart att det fanns förmildrande omständigheter, även i etikprövningsfrågorna - praxis har varierat. Vi har påtalat vad som gäller, bland annat att skriftliga tillstånd alltid ska finnas, och anser att det är tillfyllest, säger Grip.

Stämmer inte enligt utredaren

Detta stämmer dock inte med utredarens uppfattning. Enligt professor Bengt Gerdin fanns det när operationerna gjordes vissa oklarheter kring läkemedelslagstiftningen. Men inte vad gäller etikprövningslagen.

– Där fanns det ingen oklarhet. Det var forskning och skulle ha anmälts enligt etikprövningslagen, säger Gerdin till GP.

Ytterligare vägledning väntas komma kring årsskiftet när Bengt Gerdin lämnar del 2 i utredningen av Sahlgrenska-operationerna; med en beskrivning av det "vetenskapliga läget" för den aktuella typen av behandlingar. Denna följs nästa år av en del 3 med förslag på nya rutiner.

Om dessa frågor – i gränslandet mellan forskning och sjukvård – presenterade Statens medicinsk-etiska råd i förra veckan en rapport.

Grip: Utfördes för patienternas bästa

Lars Grip vill framhålla att de fyra operationerna gjordes med patienternas bästa för ögonen.

– Man har ändå haft som primärt mål att hjälpa patienterna. Sedan har det sekundärt varit intresse av att driva en utveckling. Det är den aspekten jag tror vi måste styra upp.

Grip pekar på vikten av klar och transparent rollfördelning i gränslandet sjukvård-akademi-företag.

– Samtidigt vill vi bejaka den här treparts-samverkan. Utan den får vi inte fram nya behandlingsmetoder.

Opererade "kärlbarnen"

Transplantationskirurgen Michael Olausson utförde tre av operationerna, av flickorna, "kärlbarnen", som fick nya portalvener till levern.

– Vi följde den praxis som fanns i Göteborg vid denna tid: att enstaka tillfällen inte var forskning och att vi kunde använda etiskt forum, säger Michael Olausson.

Etiskt forum var, enligt Gerdins utredning, en tämligen löslig grupp av personer på Sahlgrenska, som inte ens förde protokoll. Gruppen fyller inte de krav som finns i etikprövningslagen.

Operationerna utfördes på indikationen "compassionate use" - för att undvika annat, farligare ingrepp, framhåller Olausson.

Medger brister i dokumentationen

Han medger brister i dokumentationen runt ingreppen men vidhåller att det rörde sig om vård, inte forskning:

– I vården görs varje dag saker som aldrig gjorts förut. Om vi inte skulle kunna publicera uppgifter om detta, för att det då skulle bli forskning - det blir horribelt.

Utifrån den göteborgska praxis som professor Olausson hänvisar till, anser han sig allt för hårt kritiserad.
- Det blir rätt hårda puckar i efterhand. Det behövs tydligare regler kring detta eftersom det funnits regionala skillnader i Sverige.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.