De kraftiga detonationerna vid rörledningarna Nord Stream 1 och 2 väcker reaktioner och oro. Läckage har uppstått på tre ställen i södra Östersjön, öster om Simrishamn och vid Bornholm. Sjö- och flygtrafik har påverkats. Ett ögonvittne från kustbevakningen beskrev på onsdagen stora uppkok av gas som vulkanisk aktivitet vid ytan.
Rörledningarna mellan Ryssland och Tyskland är kraftiga och omslutna med ett skyddande hölje på havsbotten. Stålrörets vägg är 4,1 centimeter och beläggningen upp till 11 centimeter tjock stålarmerad betong, enligt The Guardian. Det krävs med andra ord betydande yttre påverkan för att skada dem. Detonationerna var så kraftiga att de registrerades av seismologiska mätstationer i Danmark och Sverige. De inträffade på olika platser så det är högst osannolikt att det skulle vara en slump. Danmarks premiärminister Mette Frederiksen kallar det ”avsiktliga handlingar. Det är ingen olycka.”
USA:s utrikesminister Antony Blinken talar med sin danske kollega Jeppe Kofod om det "uppenbara sabotaget", enligt amerikanska UD:s talesperson Ned Price.
– USA förblir enat med våra allierade och partner i vårt åtagande att främja europeisk energitrygghet, säger han.
Europeiska ledare: ”Sabotage”
Statsminister Magdalena Andersson upprepar bedömningen om sabotage. Polens premiärminister Mateusz Morawiecki anknyter till kriget i Ukraina när han, händelsevis, talar vid öppnandet av en ny gasledning mellan Norge och Polen via Östersjön:
– I dag stod vi inför ett sabotage. Vi känner inte till alla detaljer om vad som hände men vi ser tydligt att det är ett sabotage, relaterat till nästa steg i upptrappningen av situationen i Ukraina.
Polens utrikesminister Marcin Przydacz menar att det kan vara en provokation av Ryssland:
– Tyvärr följer vår östliga partner ständigt en aggressiv politisk kurs. Om det är kapabelt till en aggressiv militär kurs i Ukraina, så är det uppenbart att provokationer i Västeuropa inte heller kan uteslutas.
Svensk säkerhetspolis har inlett en utredning. Den leds av kammaråklagare Henrik Söderman på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Försvarsministern Peter Hultqvist i den svenska övergångsregeringen ser på situationen med största allvar. Det är ingen tillfällighet, men vi måste ha belägg för att kunna peka ut någon, säger han.
En kritisk vinter befaras
Krismöten hålls på regerings- och myndighetsnivå i de nordiska länderna och inom Nato och EU. Den marina beredskapen anpassas. Det sker i ett exceptionellt säkerhetsläge med en militär upprustning som saknar motstycke sedan det kalla kriget och en svensk ansökan om medlemskap i Nato. Kriget i Ukraina pågår på sjunde månaden i ett ytterst känsligt skede med ukrainsk offensiv och rysk reträtt. De ryska myndigheterna har genomfört riggade folkomröstningar i ockuperade områden motsvarande 15 procent av Ukrainas yta och mobiliserar minst 300 000 ryssar för krigstjänst.
Samtidigt svarar Kreml på västs sanktioner – ett åttonde paket med straffåtgärder förbereds i Bryssel – och västligt militärt stöd till Kiev med att skära av gasleveranser till EU, via Nord Stream 1. I en tilltagande politisk och ekonomisk kris befaras en kall och kritisk vinter med rusande kostnader för energi, boende, banklån och livsmedel. För andra dagen steg de europeiska gaspriserna inför befarade angrepp på andra rörledningar eller terminaler för flytande gas.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hotade med "starkast möjliga svar" på alla avsiktliga störningar i den europeiska energiinfrastrukturen. Men även om det klarläggs vem som bär ansvar är frågan vad EU, med cirka 450 miljoner medborgare, kan göra utom att införa fler sanktioner. Hittills tycks det inte ha påverkat president Vladimir Putin. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kommenterade tisdagens explosioner som "mycket oroande" och sa att "inget alternativ kan uteslutas just nu", inklusive sabotage.
– Det här är en mycket oroande nyhet, tillade han och efterlyste en snabb utredning.
En förrädisk gråzon
Länder över hela Europa arbetar nu för att säkra sina pipelines, kablar, borrplattformar och så kallade LNG-terminaler. Oidentifierade drönare har upptäckts över norska olje- och gasplattformar och Norge höjer säkerhetsvarningsnivån kring sina plattformar.
Civila aktörer kan gå ner till gasledningar på uppemot 100 meters djup med fjärrstyrda farkoster, normalt från fartyg på ytan. De kan dock spåras och övervakas. Det gäller i allmänhet också ubåtar. Om avancerade sprängningar har utförts talar det mesta för att det är militär verksamhet. Motivet är oklart och motsägelsefullt och det är inte ett direkt riktat angrepp mot Sverige. Men det är en dramatisk illustration på dagens hotbild, i en förrädisk gråzon mellan krig och fred. Det är ett komplext hybridkrig med civila och militära medel, som påverkan, desinformation, spioneri och sabotage, och där de psykologiska effekterna kan vara lika viktiga som de fysiska.
LÄS MER:Experten: Norsk gas ”Europas största sabotagemål”
LÄS MER:Gasläckan fortsätter med oförändrad kraft
LÄS MER:Bornholm - Nord Stream
