Konferensen inleds på fredagen på Hotel Bayerischer Hof i München och blir under tre dagar forum för debatter på högsta nivå om utrikes- och säkerhetspolitik. Det sker i den värsta krisen sedan andra världskriget: med krig i Ukraina, ett mobiliserat Nato och en rättsordning slagen i spillror av president Vladimir Putin. Rysslands anfallskrig ger anledning att utvärdera sammanhållningen inom västalliansen och det politiska engagemanget för den regelbaserade internationella ordningen, hoppas den nye ordföranden för konferensen, ambassadör Christoph Heusgen.
Den 10 februari 2007 höll Putin ett tal i München, en monolog, som i sin aggressivitet chockade åhörarna och visade sig vara en mörk profetia av vad som skulle komma: det ryska anfallet mot Georgien 2008, den olagliga annekteringen av Krim och upproret i östra Ukraina och, som en kulmen hittills, den fullskaliga invasionen av landet den 24 februari förra året. Putin anklagade USA för driva fram en maktstruktur i världen "där det bara finns en mästare – en härskare". Det är oacceptabelt, protesterade han. Han beskrev hur Nato-baser har flyttats allt närmare de ryska gränserna och hävdade att USA:s krig mot terrorism leder till civilt lidande, radikalisering och ännu mer terrorism.
– Vi blir konstant uppläxade om demokrati. Men av någon anledning vill de som ska lära oss inte lära sig själva, sade Putin och slog fast:
– Jag vill betona detta: Ingen känner sig säker. Detta för att ingen kan känna att internationell lag är den stenvägg som ska kunna skydda dem. Då är det självklart att en sådan policy stimulerar en kapprustning.
Förvåning och besvikelse
Talet väckte förstämning, tvivel och misstro. Fortfarande levde många i tron att spänningarna minskat efter Sovjetunionens upplösning och det moderna Ryssland var en partner. Den tidigare svenske försvarsministern Michael Odenberg var på plats och har i GP beskrivit talet som väldigt skarpt och hårt. Vita huset reagerade med förvåning och besvikelse, men ville att samarbetet skulle fortsätta på områden som kampen mot terrorismen och nedrustning av massförstörelsevapen. Försvarsministern Robert Gates ville undvika pajkastning med Moskva och sade att ett kallt krig var tillräckligt.
Vid säkerhetskonferensen förra året låg ryska förband anfallsberedda längs Ukrainas gränser. Alla underrättelseuppgifter pekade i rött på en förestående invasion. Jag var i Kiev tillsammans med fotograf Stefan Berg. Vi följde träning med vapen i skogen, mötte krigsveteraner, besökte gamla sovjetiska skyddsrum i en förort och var med vid en minnesstund över stupade. Planen på att bila ner till Mariupol och fronten hade ställts in. Personalen vid svenska ambassaden drogs ner av säkerhetsskäl och en evakuering förbereddes. Den svenska utrikesministern Ann Linde ringde till mig från München och berättade:
– Det är ett mycket allvarligt läge som har försämrats de senaste dagarna och är väldigt oförutsägbart. Det har varit en rad brott mot vapenvilan med skjutningar och sprängningar vid kontaktlinjen mellan områden som kontrolleras av regeringen och separatisterna i östra Ukraina, sade hon och tillade:
– Det finns en oro för den allvarliga utvecklingen, men också en beslutsamhet och enighet som kanske är större än på många år mellan de europeiska länderna och USA, Kanada och Australien. Om Ryssland invaderar eller gör andra militära ingrepp kommer det att mötas med massiva ekonomiska sanktioner, sade Ann Linde som hoppades på en fortsatt dialog:
– USA:s och Rysslands utrikesministrar har bestämt att mötas igen. Det ger ändå en strimma av hopp om att man ska klara av att lösa detta diplomatiskt.
Historisk vändpunkt
Fyra dygn senare gick Ryssland till angrepp från luften, marken och havet. Inför årsdagen nästa fredag vet ingen när det slutar. Tvärtom befaras Ryssland intensifiera sina attacker för att komma till ett avgörande i öster innan våren kommer och Ukraina får nya vapen, som stridsvagnar, från väst.
Kriget blev en historisk vändpunkt, enligt Tysklands förbundskansler Olaf Scholz som väntas till München. Förutom andra europeiska toppolitiker deltar även Kinas högsta utrikespolitiska talesperson Wang Yi och USA:s vicepresident Kamala Harris. Det blir första chansen till ett meningsutbyte mellan länderna efter nedskjutningen av vad USA har hävdat vara en misstänkt kinesisk spionballong.
Sveriges och Finlands väg in i Nato är ett annat givet ämne i München. Att de traditionellt alliansfria länderna skulle ansöka om medlemskap i försvarsalliansens var otänkbart för ett år sedan. Men i oreda och osäkerhet, i en ny och farligare tid, har villkoren ändrats radikalt.
LÄS MER:Fem punkter: Stridsvagnar över röd rysk linje
