Ansvaret för skol- och förskolefrågor ska flyttas från stadsdelarna till centrala nämnder. Det har kommunstyrelsen beslutat. Centraliseringen kan skapa strömhopp bland de politiker som sitter med i stadens tio stadsdelnämnder. I en enkät som skickats till stadens 110 ledamöter i stadsdelen svarar drygt en fjärdedel att de hellre skulle vilja engagera sig i de centrala facknämnder som bildas när centraliseringen genomförs.
När det gäller hur viktiga skol- och förskolefrågor varit för SDN-ledamöternas politiska engagemang svarar alla utom en att de frågorna varit mycket viktiga eller viktiga.
Samtidigt finns ett stort stöd bland SDN-politikerna för att ansvaret för skol- och förskolefrågorna plockas bort från stadsdelarna och i stället hanteras på central nivå. Strax över två tredjedelar menar att förändringen är bra eller mycket bra. Var tionde menar att centraliseringen är dålig eller till och med mycket dålig.
I enkäten har de svarande själva fått ange vad de tycker är reformens för- och nackdelar. Det som de flesta framhåller som positivt är att centraliseringen kommer ge större möjlighet till en skola med likvärdig kvalitet, oavsett var i staden man bor.
"Det kommer förhoppningsvis att innebära att dagens stora skillnader mellan Göteborgs skolor och förskolor utjämnas", skriver en politiker.
Genom en central nämnd blir det också möjligt att få en bättre överblick och att styra resurser dit de behövs, skriver flera ledamöter.
"En central nämnd har 100 procent fokus på utbildningsfrågor och slipper konkurrera med andra verksamhetsområden som är fallet med stadsdelsnämnderna", skriver en ledamot.
Samtidigt finns det risker med en så omfattande reform, enligt flera ledamöter.
"En nackdel är att närheten mellan ansvarig nämnd och skolorna minskar. Ett sätt att bevara den lokala kontakten kan vara någon form av råd på stadsdelsnivå. Det är aldrig friktionsfritt att genomföra stora omorganisationer men dessa förändringar är nödvändiga", skriver en.
Flera menar också flytten av skol- och förskolefrågor skapar större avstånd mellan de som tar och genomför beslut, det vill säga politiker och tjänstemän, och elever och föräldrar, som påverkas av besluten.
"Det blir svårt för politiker att ha kunskap om enskilda skolor när flera hundra skolor ska hanteras. Samma sak gäller med förskolan. I stadsdelnämnderna så kan vi våra verksamheter bättre", skriver en av ledamöterna.
Var åttonde SDN-ledamot säger att de överväger att lämna sin stadsdelsnämnd på grund av förändringen.
Skol- och förskolefrågor är i dag den största delen av stadsdelarnas verksamhet. I runda slängar omfattar de nästan hälften av stadsdelsförvaltningarnas budget. Centraliseringen väcker frågor för vad som kommer att återstå av stadsdelarna när den här förändringen väl är genomförd.
"Det blir inte så mycket kvar av stadsdelsnämnderna i dess nuvarande form så det vore bäst att fortsätta centraliseringen av övriga verksamheter", skriver en ledamot i enkäten.
Planerna på centraliseringen av ansvaret för Göteborgs skolor och förskolor är fortfarande i sin linda. Efter att kommunstyrelsen röstade för förslaget ska även kommunfullmäktige ta ställning i frågan och statsledningskontoret ta fram en genomförandeplan. När förändringen kan vara genomförd är därför inte klart i dagsläget. Alliansen har flaggat för att de vill ha den nya organisationen på plats redan den första januari 2018 med den rödgröna majoriteten har inte velat spika ett datum innan förändringens omfattning är helt klarlagd.
Fakta: Så gjordes enkäten
- Samtliga ordinarie ledamöter i stadens tio stadsdelnämnder, totalt 110 personer, fick via mejl frågan att delta.
- 78 valde att delta. På vissa frågor är antalet svarande lägre eftersom vissa valde att hoppa över vissa frågor.
- På samtliga frågor är dock deltagandet över hälften av de tillfrågade.
