Louise Sköld Lindell är redaktionell utvecklingschef på Göteborgs-Posten.
Louise Sköld Lindell är redaktionell utvecklingschef på Göteborgs-Posten. Bild: Jonas Lindstedt

Reklamens makt är gigantisk – och granskas sällan

Reklambranschen har enorm makt. Och makt ska granskas. Därför drar GP nu igång satsningen Reklamgranskningen, som ska kartlägga osaklighet, halvsanning – eller rentav lögner – i en bransch som gjorde investeringar för över 80 miljarder kronor förra året.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

De senaste åren har många medier granskat och rapporterat om osanningar som sprids i sociala medier, ryska påverkanskampanjer, ideologisering av media och att antalet personer som arbetar med att påverka journalister nu är större än antalet journalister. Men den kanske starkaste rösten kommer relativt lindrigt undan.

Reklam är mer än oskyldiga försök att kränga grejer. Reklam är politik. Och jag är inte ensam om den analysen. I arbetet med att utforma vår reklamgranskning pratade jag med Raoul Galli, socialantropolog och reklamforskare vid Stockholms universitet.

– Reklam är ett politiskt forum, det ska man inte glömma bort. Det de säljer är en världsbild. De säljer värderingar och värden som de vill att folk ska ha och de formar våra normer, säger han.

ANNONS

I jämförelse med klumpiga försök att påverka oss på sociala medier så är reklammakarna större, starkare och dessutom väldigt smarta. De presenterar egna studier. De har allt mer förfinade metoder för att bombardera oss med riktade budskap. Och de serverar enkla sätt att göra något bra för klimatet, bli vackrare eller lösa våra problem.

Dessutom har de hittat nya vägar in i våra liv genom att vår närvaro online har ökat. Att sälja med hjälp av en kändis är inte nytt. Bianca Ingrossos mormor gjorde tv-reklam för tvål för nästan 60 år sedan. Skillnaden i dag är att reklamen finns i influencers egna kanaler och att den intygar produktens förträfflighet med egna ord och egen röst. För varje år läggs dessutom mer pengar på reklam i Sverige, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik.

Jag menar inte att all reklam är av ondo. Bara att den har en enorm makt, och makt måste granskas. Därför drar Göteborgs-Posten igång Reklamgranskningen.

I den ska vi lyfta aktuella exempel och hjälpa våra läsare att avgöra om de kan lita på företagens budskap. Vi ska göra alternativa kampanjer till företagen vi granskar och ge dem en mer rättvisande skrud. Inga reklambyråer hade godkänt våra förslag. De kommer inte att vara lockande eller slagkraftiga. Men de kommer att vara sanna och nyanserade.

ANNONS

För en utomstående kan det här framstå som en komplicerad satsning. Även Göteborgs-Posten är beroende av reklamfinansiering. Annonspengarna garanterar att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik utan att behöva ta ut skyhöga prenumerationsavgifter.

Men till skillnad från den offentliga sfärens nya makthavare – instagrammare, bloggare, poddare – så har vi alltid täta skott mellan vår annonsaffär och vår journalistik. En annonsör kan inte köpa vår röst eller trovärdighet. Därför kan vi kan göra den här typen av granskande journalistik, utan rädsla för att bita den hand som föder oss.

ANNONS