Emanuel Karlsten
Emanuel Karlsten

Regeringens styrning framstår som ett skådespel

Sveriges kommuner har ingen aning om vad, när eller hur regeringen ska besluta om nya åtgärder. Så varje gång regeringen kallar till presskonferens bänkar sig kommuner för att bevaka – och blixsnabbt larma kollegor. Det är en lucka i lagen som det aldrig pratas om, men som säger mycket om Sveriges coronahantering.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Vi kan ta den senaste stora presskonferensen. En torsdag klockan 18 skulle statsministern, socialministern och Folkhälsomyndighetens generaldirektör närvara. Det var all information som fanns tillgänglig så Sveriges 291 kommuner fick göra som vanligt: Avsätta en eller flera kommunikatörer som fick sitta vid datorn och transkribera. Kanske behövdes också avdelningschefer vara stand by? För om en ny restriktion skulle presenteras behöver allt ske omedelbart. Då ska rätt avdelningschef dra igång rätt process. Klockan blev 18, statsministern talade, men det blev snart tydligt att han mest ville säga hej. Påminna om att hålla avstånd och att vaccinet säkert löser sig snart.

ANNONS

Minnet från vintras lever

De kommunanställda pustade ut, stängde datorn och kunde återgå till familjemiddagar. Falsklarm, men det kunde ju ingen veta. Minnet från i vintras lever fortfarande starkt. Då, bara dagar innan jul, kallade regeringen till presskonferens en fredag klockan 16.15. Den visade sig innehålla ett av årets största åtgärdspaket och det skulle verkställas genast. Kaos uppstod på kommunkontoren, chefer på förvaltningar fick ringas in samtidigt som det öste in frågor från medborgare som undrade hur kommunen nu skulle agera. Hur kommuner nu skulle kunna veta det, de hade inte mer information än någon annan.

Så kaosartad är just nu ordningen i Sverige. För i alla Sveriges kris- och undantagslagar finns inte en enda rad som förklarar hur regeringen ska regera. I alla fall inte när det gäller information. Så regeringen har själv bestämt att de ska informera journalister först.

Hoppas journalister ställer rätt frågor

Därför får kommuner bara hoppas att journalisterna på plats ställer rätt följdfrågor, så att kommunen vet om det är “nu”, “genast” eller “snart” restriktionen ska verkställas.

Allt detta vet jag eftersom jag gjort en enkät bland Sveriges alla kommuner. Av de 145 svarande kommuner tyckte var tredje att informationsgången fungerade dåligt och 70 procent önskade bättre framförhållning eller förutsägbarhet. “Management by presskonferens”, svarade kommunikationschefen i Varberg, Krister Svahn, i ett av enkätsvaren. Journalister får mer information och större möjlighet till följdfrågor, än de som ska utföra jobbet.

ANNONS

Så vad gör regeringen åt saken? Civilminister Lena Micko svarar per mejl: “Regeringen anser inte att det har varit läge att ändra på befintliga strukturer mitt under en pågående pandemi. Under kommande år kommer hanteringen av pandemin att utvärderas och utredas”.

Och ja, det är klart. Nästa kris kanske vi har lärt oss något. Men krisen pågår nu och om en regering nu får bestämma ordningen själv är det kanske rimligt att prioritera de som ska verkställa åtgärderna, före de som skriver rubriker om åtgärderna.

Annars framstår styrningen mer som ett skådespel, än en regering.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS