Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Radikal vändning för utrikespolitiken

Återupprätta USA:s anseende som lagledare i världen. Det är uppdraget för den tilltänkte utrikesministern Antony Blinken. Han står för en traditionell diplomati, men det är nya tider och inte givet vad han kan göra.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Antony Blinken var i Vita huset redan under Bill Clinton och där när president Obama och hans inre krets i realtid spänt följde kommandoräden mot Usama bin Ladin. Med sin mångårige rådgivare som utrikesminister och förre utrikesministern John Kerry som klimatsändebud signalerar Joe Biden en radikal brytning med Trump-administrationens utrikespolitik.

"Deras prestationer i diplomati är oöverträffade, men de återspeglar också tanken att vi inte kan möta de djupa utmaningarna i detta nya ögonblick med gammalt tänkande och oförändrade vanor – eller utan mångfald av bakgrund och perspektiv”, säger Biden.

John Kerry tog över efter Hillary Clinton som utrikesminister och var en arkitekt bakom klimatavtalet i Paris. Nu får han uppgiften att föra in USA i klimatsamarbetet igen. Han skriver på Twitter:

”Amerika kommer snart att få en regering som behandlar klimatkrisen som det brådskande nationella säkerhetshotet. Jag är stolt över att samarbeta med den utvalda presidenten, våra allierade och de unga ledarna för klimatrörelsen för att ta sig an denna kris som presidentens klimatutsände.”

Ny rådgivare förberedde kärnenergiavtalet

Jake Sullivan blir nationell säkerhetsrådgivare. Han arbetade under Hillary Clinton och deltog i samtalen som ledde till kärnenergiavtalet med Iran. Även det lämnade Donald Trump. Biden tror på avtalet, men det blir inte enkelt. Iran känner sig inte längre bundet av sina löften så länge landet är utsatt för amerikanska sanktioner.

Barack Obama prisade valet av Blinken vid ett framträdande för att lansera sina memoarer hos Washington Post:

"Han är enastående – smart, nådig, en skicklig diplomat, väl ansedd runt om i världen och jag vet att han kommer att göra ett bra jobb.”

Men han varnade för att det tar tid att reparera Trumps utrikespolitik:

”Jag tror att det kommer att bli viktigt att erkänna att det förtroende som våra allierade hade och världen hade till amerikanskt ledarskap inte kommer att återställas över en natt.”

Han trodde, enligt The Guardian, att det länge kommer att finnas en känsla av att Amerika fortfarande är splittrat, inte minst på grund av tricksandet efter valet, ”vilket gör att världen ifrågasätter hur pålitlig och stadig USA kan vara.”

Antony Blinken har sagt enligt Politico: ”Enkelt uttryckt är världen säkrare för det amerikanska folket när vi har vänner, partners och allierade.” Europa har han beskrivit som en vital partner och avfärdat Trump-administrationens planer på att ta bort amerikanska trupper från Tyskland med att det är dumt och ett strategiskt misstag:

”Det försvagar Nato, det hjälper Vladimir Putin och det skadar Tyskland, vår viktigaste allierade i Europa.”

”Amerikanskt ledarskap än viktigare”

Terrorism, klimat, pandemin, handel och kärnvapen är frågor som måste lösas i samarbete med allierade och inom ramen för internationella fördrag och organisationer, enligt Blinken. I detta blir USA:s engagemang och ledarskap i multilaterala institutioner än viktigare, sade han tidigare i år som en profetia om världen efter Trump.

Blinken har kallat brexit ”en total röra”. Det är ett budskap till Boris Johnson innan det är för sent. Han värnar om mänskliga rättigheter, och vände sig mot att Obama inte ingrep militärt i Syrien när regimen använde kemiska stridsmedel. Till amerikansk tv sade han: ”Vi misslyckades med att förhindra en fruktansvärd förlust av liv.” Det tar han med sig, konstaterade han, ”under resten av mina dagar.”

I ett öppet brev erkände han att det stöd som USA gav Saudiarabien inte hade begränsat eller avslutat striderna i Jemen och att det under Trump fått förödande mänskliga följder. Joe Biden tros avbryta den militära inblandningen i vad som betecknas av FN som den värsta pågående humanitära krisen.

Biden kan gå tillbaka till Parisavtalet och visa vilja och inriktning. Men han måste samtidigt hantera kriser utan enkla lösningar. Förutom pandemin och ekonomin är det kanske främst relationerna till Kina, Ryssland och Iran och därmed säkerheten i Stilla havsområdet, i Mellanöstern och i östra Europa.

Biden flyttar inte tillbaka ambassaden från Jerusalem till Tel Aviv. Han går säkert vidare på fredsavtalen mellan Israel och Bahrain, Förenade Arabemiraten och Sudan. Men palestinierna måste vara med vilket kräver eftergifter av Israel.

Det är bara ett av många dilemman som Biden och hans utrikesminister Blinken står inför.