Positivt besked – men många frågetecken återstår om Boråsbanan

Satsningen på tåg mellan Göteborg och Borås är förstås ett välkommet besked, både för hårt prövade pendlare och de partier som står bakom Västlänken. Men många frågetecken återstår efter regeringens presskonferens.

ANNONS
|

"Det är ingen idé att bygga ut navet om man inte bygger ut ekrarna."

"Det är inte på Göteborgs central det är kapacitetsbrist – det är på det omgivande tågsystemet."

Ungefär så kan det låta från Västlänksmotståndarna: alltså att dagens central klarar dagens trafik – utan planer för utbyggnad runt Göteborg är tågtunneln helt enkelt meningslös.

Och så länge spåren mellan Göteborg och Borås funnits i någon dunkel framtid har Västlänkens tillskyndare inte haft något riktigt bra motargument. Stödet för tågtunneln har rasat och det har nästan varit svårt att förstå varför regeringspartierna dröjt med att ge sina partivänner i Göteborg nödvändig hjälp.

ANNONS

Ingen vet när spåren är på plats

Men på lördagen – en dryg månad senare än väntat – kom så beskedet: det blir en satsning på nya stambanor mellan Göteborg och Borås. Gott så. Sträckan är sorgligt eftersatt.

Göteborg-Borås är en av landets viktigaste pendlingsstråk, men ytterst få åker tåg, istället går bussar i skytteltrafik upp och ned för Kallebäcks lid: 1 400 stycken. Varje dygn.

De dryga sex milen tar en timme – att jämföra med den en mil längre sträckan till Trollhättan som tar ungefär halva tiden med tåg. Så för pendlarna blir det förstås ett enormt lyft när de nya spåren väl är på plats, med kortad restid och ökad komfort.

Men när är de på plats?

Den frågan hade ministrarna Tomas Eneroth (S) och Karolina Skog (MP) inget svar på under lördagsförmiddagens presskonferens. Det regeringen gör är att avsätta 3,8 miljarder kronor till sträckan i den nationella planen för infrastruktursatsningar som sträcker sig fram till 2029.

Intensivt lobbyarbete

Det är ungefär lika mycket pengar som den tidigare alliansregeringen hade satt av till delsträckan mellan Bollebygd och Mölnlycke. Alltså kommer den nu utlovade satsningen inte räcka.

Nu måste regeringen – eller den regering som följer efter valet – hitta mer medel på annat håll. Västra Götalandsregionen har aviserat att man kan tänka sig att bidra med 3 miljarder kronor. Det har också inletts samtal med allianspartierna för att nå en överenskommelsen om utbyggnaden av nya stambanor i hela landet.

ANNONS

Hur den diskussionen slutar är omöjligt att veta här och nu.

De västsvenska politikerna har under de senaste åren lagt ned mycket tid och kraft på att lobba för nya spår. Ulf Kamne, kommunalråd för Miljöpartiet i Göteborg, berättar att han uppvaktat alla partikamrater i regeringen i frågan – till och med kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).

LÄS MER:Sista hoppet: Politikernas lobbyresa till Stockholm

Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) har jobbat lika hårt med att bearbeta de socialdemokratiska statsråden. Och som GP tidigare berättat har hon vid några tillfällen gjort gemensam sak med regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) för att trycka på beslutsfattarna i Stockholm.

LÄS MER:Ännu inget tydligt besked om Boråsbanan

Tåg från Trollhättan till Landvetter

Även Västsvenska handelskammaren har jobbat oerhört aktivt med frågan. Till exempel fanns organisationen på plats när Moderaterna hade arbetsstämma i Örebro, där man in i det sista lobbade för att delegaterna skulle ställa sig positiva till förslaget om nya stambanor, vilket också lyckades.

Lördagens besked är lika mycket ett kvitto på att arbetet burit frukt, som att det måste fortsätta.

Tills hela finansieringen är på plats kan de i vart fall glädja sig åt att de kan peka på att det inom en inte alltför avlägsen framtid borde vara möjligt att åka tåg direkt från Trollhättan eller Kungsbacka till Landvetters flygplats. Eller från Haga till jobbet i Borås.

ANNONS

Inte för att det kommer att övertyga alla Västlänksmotståndare – men det ger i alla fall en annan bild av nyttan med tunneln.

ANNONS