Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

"Peter Eriksson är kanske för stark"

Tre nya eller nygamla ansikten tar plats i regeringen och några ministrar får nya områden. GP:s politikreporter Gunilla Grahn-Hinnfors sätter plus och minus på de nya ministrarna.

Peter Eriksson (MP)
Plus: EU-parlamentarikern och före detta språkröret kommer hem från Bryssel och blir ny bostads- och digitaliseringsminister. Han har bred och djup erfarenhet och är en välkänd och populär politiker. Framstår som handlingskraftig vilket kan behövas när det gäller bostadsbyggande som är ett nyckelområde för utvecklingen i Sverige.
Minus: Peter Eriksson är kanske för stark och risken är att han överflyglar de nuvarande språkrören Isabella Lövin och särskilt den nu politiskt försvagade Gustav Fridolin. Ett minus är att Peter Eriksson varit borta från svensk politik under några år, år då det hänt väldigt mycket. Han anses också hetsig i humöret.

Isabella Lövin (MP)
Plus: Biståndsministern utökar sin portfölj med klimatfrågor och blir också vice statsminister. Isabella Lövin har förmågan att koppla ihop utvecklingsfrågor lokalt och globalt. Hon ger ett stabilt och tydligt intryck. Att hon inte blir departementschef ger lite mer tid att vara språkrör.
Minus: Att placera klimat- respektive miljöfrågor på två olika departement kräver mycket samordning och risken finns att ministrarna kliver på varandras tår. Vice statsministerposten fortsätter att vara mer av dekorativ karaktär.

Ann Linde (S)
Plus: Ann Linde går från statssekreterare hos inrikesminister Anders Ygeman och blir EU- och handelsminister. Hon är populär både internt och i oppositionen. Europafrågorna har varit lite undanskuffade i den här regeringen, men får mer ljus med Ann Linde vid rodret. Hon har en gedigen erfarenhet av både handels- och Europafrågor och sa på pressträffen att hon var uppriktigt glad över att Löfven ringde henne.
Minus: Även hon ska placeras på Utrikesdepartementet där redan Margot Wallström och Isabella Lövin finns. Dessutom går flera av hennes frågor in på näringsminister Mikael Dambergs område. 

Karolina Skog (MP)
Plus: Karolina Skog är en resultatinriktad kommunpolitiker som lyfts in från Malmö där hon är kommunalråd med ansvar för bostadsfrågor. Nu blir hon miljöminister och kommer också att ha ansvar för stadsmiljöavtalen. Hon verkar mycket sugen på ministerjobb och gjorde under MP-kongressen klart att hon skulle passa på både den ena och andra posten.
Minus: Hon sitter inte i riksdagen och har lite uppförsbacke in i rikspolitiken. Två år är kort om tid att göra politiska avtryck. Just miljöområdet har pekats ut av MP-ledningen som ett område som måste få ökad tyngd. Inför valet 2018 behöver partiet kunna redovisa rejäla landvinningar på detta område. 

Ibrahim Baylan (S)
Plus: Ibrahim Baylan har stor erfarenhet och får nu ett tungt uppdrag som samordningsminister med särskild inriktning på att minska klyftorna i Sverige. Dessutom behåller han sin post som energiminister. Integrationsfrågornas vikt blir tydligare i den nya regeringen. Här finns en viljeinriktning från Stefan Löfven: utanförskapsområden och parallella samhällen är inte acceptabelt.
Minus: Det är ett närmast övermänskligt uppdrag han får, det Sverige som gick sönder under Allianstiden ska lagas och det är han som ska göra en stor del av jobbet. Många minns honom som svag skolminister och undrar hur Löfven tänkte här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.