Vandringen runt Angereds centrum liknar alltmer ett segertåg. Unga och gamla kommer fram och vill ta en "selfie" med Stefan Löfven. Men så stannar det växande följet plötsligt till utanför Ica Maxi. Yavar Sababi undrar stilla om han får ställa en fråga till statsministern. Det får han.
– Ser du några svenskar här? börjar han.
Yavar Sababi som kom från Iran för sju år sedan berättar att han bor i Bergsjön. Där träffar barnen aldrig några svenskar. Inte bland grannarna, inte bland kompisarna i skolan.
– Jag hör så mycket om att vi invandrare ska integrera oss, men hur ska vi göra det? Mina barn har aldrig varit i ett svenskt hem. De vet inget om hur svenskar firar jul, säger han.
Stefan Löfven säger att det inte finns någon snabb lösning. Men att det handlar om att de vuxna måste komma in i jobb så snabb det bara går, och att alla skolor måste vara bra skolor.
När rundvandringen är över frågar jag Stefan Löfven hur han ser på den segregation Yavar Sababis fråga illustrerar.
– Jag tycker att det är bedrövligt. Det pekar på det problemet att vi inte har tillräckligt nära mellan människor, säger han,
– För en del år sedan var jag fadder åt en man från Iran hemma i Örnsköldsvik. Sådant behöver vi har mer av, säger han.
Och bostadssegregationen?
– Vi ska se till att bygga mer, och det har vi börjat med. Och då måste vi se till att alla områden kan blandas mer. Men vi måste också lära känna varandra privat. Samhället mår inte bra om det dras isär så här.
Under besöket i Angered fick Stefan Löfven och inrikesminister Anders Ygeman en dragning om vad som görs för att skapa ett mer jämlikt Göteborg och en tryggare stad.
Och när stadsdelens trygghetschef Lisa Pedersen guidade runt berättade hon hur det ser ut i dag i Angered: väldigt olika. Både bra och dåligt.
–När vi gör insatser mot kriminalitet händer att det blir så oroligt i ett område att vi inte kan åka ut med vår personal. Det är ett misslyckande, säger hon.
Att det ser ut så oroar Stefan Löfven.
– Det är oacceptabelt naturligtvis. Gäng som ockuperar hela områden. Så kan vi inte ha det, säger han.
Tidigare under dagen besökte statsministern och inrikesministern polishuset och den utredningsgrupp som jobbar med dådet i slutet av augusti då en handgranat kastades in i en lägenhet på Dimvädersgatan och dödade en åttaårig pojke.
Utredningschefen Robert Karlsson och hans personal gav sin bild av läget och förklarade vad de skulle behöva för att göra ett bättre arbete.
Framförallt är det två saker det handlar om: att grova vapenbrott ska ge lägst två års fängelse. En förändring som skulle kunna få stor effekt, enligt polisen, eftersom det skulle innebära att personer som grips med vapen automatiskt skulle bli häktade. Idag händer det ofta att misstänkta släpps i väntan på utredning.
– De gängkriminella använder ofta unga pojkar för att bära vapen. Det hade varit en viktig signal att kunna låsa in dem, säger Robert Karlsson.
Inrikesminister Anders Ygeman säger att flera lagskärpningar för att komma tillrätta med den grova brottsligheten trädde i kraft vid halvårskiftet. Fler åtgärder är på väg.
– Det handlar bland annat om snabbare lagföring, säger han.
