Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Förbundskansler Angela Merkel och hennes efterträdare som partiledare för CDU och, kanske, som förbundskansler Armin Laschet. Opinionssiffrorna har gått upp sista veckan mycket tack vare Merkels aktiva stöd, men utgången av söndagens val är osäker. Bild: Martin Meissner
Förbundskansler Angela Merkel och hennes efterträdare som partiledare för CDU och, kanske, som förbundskansler Armin Laschet. Opinionssiffrorna har gått upp sista veckan mycket tack vare Merkels aktiva stöd, men utgången av söndagens val är osäker. Bild: Martin Meissner

Jan Höglund: Ovisst inför tyska valet – söndagen blir rysare

Kristdemokraten Armin Laschet eller socialdemokraten Olaf Scholz. På upploppet inför söndagens tyska val är det ytterst jämt i täten. Det är omöjligt att gissa vem som tar spurten och kan bilda en koalitionsregering.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Vallokalerna i Tyskland öppnar klockan 8 på söndagsmorgonen. Drygt 60 miljoner tyskar över 18 år har rösträtt. De utser ledamöter till det federala parlamentets underhus, förbundsdagen, med minst 598 platser. Omkring 40 procent av väljarna har förhandsröstat, enligt den federala valkommissionen.

Det enda säkra är att varje röst blir viktig. Marginalen mellan socialdemokraterna i SPD och kristdemokraterna i CDU-CSU, båda ingående i den avgående koalitionsregeringen, har krympt och är hårfin.

SPD hade vid en mätning före valhelgen 26 procent, CDU-CSU 25 procent, De gröna 16 procent och liberalerna 10,5 procent. Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland fick 10 procent och vänsterpartiet Die Linke 5 procent. I nyhetstjänsten Politicos sista sammanställning av alla tillgängliga undersökningar ligger SPD på 25 procent, 3 procentenheter före CDU/CSU. De gröna, som för bara fyra månader sedan hade nått förstaplatsen, har sjunkit till 16 procent och kommer troligen på tredje plats på söndagen.

LÄS MER: Maktvakuum efter Merkel – öppnar för Macron

De gröna har fått draghjälp av Greta Thunberg

De Grönas partiledare Annalena Baerbock var länge, av popularitetssiffrorna att döma, en tänkbar kandidat att efterträda Angela Merkel som förbundskansler. Det är hon inte längre, men tros komma att spela en kanske avgörande roll för en ny regeringsbildning. Hon har haft indirekt draghjälp av klimataktivisten Greta Thunberg. På fredagen i Berlin krävde svenskan klimaträttvisa och uppmanade politikerna att leva upp till sina åtaganden i Parisavtalet.

LÄS MER: Tyske S-toppen: Vi ska bli lika bra som Sverige

En prognos och ett preliminärt valresultat väntas efter att röstningen avslutas klockan 18 på söndagskvällen. Oavsett vem som segrar väntar med all sannolikhet långa och svåra förhandlingar för att kunna samlas kring en politisk kompromiss. För att få ihop en majoritet måste koalitionen troligen bestå av tre partier. Lika ovisst blir det vem som till slut tar över som förbundskansler efter 16 år med Angela Merkel. Det är inte givet ens efter valdagen.

Partiledare för socialdemokraterna i SPD, finansminister i den avgående federala regeringen och kanslerkandidat. Olaf Scholz är i svag ledning inför söndagens tyska val. Bild: Soeren Stache
Partiledare för socialdemokraterna i SPD, finansminister i den avgående federala regeringen och kanslerkandidat. Olaf Scholz är i svag ledning inför söndagens tyska val. Bild: Soeren Stache

SPD:s Olaf Scholz, finansminister och tidigare borgmästare i Hamburg, var tidigt uträknad, men har vänt opinionen med vad hans anhängare uppfattar som trygghet, erfarenhet och stabilitet. Han leder i de senaste mätningarna.

Armin Laschet, ministerpresident i delstaten Nordrhein-Westfalen, CDU:s partiledare och Angela Merkels kandidat, fick vad som kunde ha blivit ett dråpslag för sin kampanj när han i somras fotograferades skrattade bakom ryggen på en allvarligt talande förbundspresident Frank-Walter Steinmeier vid den förödande översvämningskatastrofen Erftstadt, en stad i Nordrhein-Westfalen 20 kilometer sydväst om Köln.

LÄS MER: Skrattet som kan sänka Merkels arvprins

Kristdemokraternas allians mellan CDU och det bayerska systerpartiet CSU tappade sitt försprång och hamnade i kön bakom socialdemokraterna. Det framkallade en stor nervositet om att i söndagens val förlora regeringsmakten. De har dock återhämtat sig på slutet, säkert mycket tack vare Angela Merkels aktiva stöd.

”Brobyggare som kommer att få folk ombord”

I ett CDU-möte i Armin Laschets hemstad Aachen berömde hon sin efterträdare som partiledare och möjligen som kansler som en "brobyggare som kommer att få folk ombord".

– För att hålla Tyskland stabilt måste Armin Laschet bli förbundskansler, och CDU och CSU måste vara den starkaste kraften, sade Merkel.

Kristdemokraterna vill "göra bra saker bättre", enligt valprogrammet. ”Effektiva marknadsekonomiska verktyg" ska uppfylla klimatmålen. Asylrätten värnas, men med strängare restriktioner. Byggande stimuleras med skattelättnader och minskad byråkrati. De vill att Tyskland spelar en ledande roll i världsfrågor och stöder militära insatser utomlands. Med sina utländska allierade vill de fokusera på handel, klimatpolitik och kampen mot organiserad brottslighet och terrorism. Kinas växande inflytande ses som utmaning och Ryssland som ett möjligt militärt hot.

Det är en plattform för Armin Laschet och CDU/CSU när ovissheten kring valresultatet skingras och sonderingar och förhandlingar tar vid.

LÄS MER: Tio viktiga händelser under Merkels regeringstid