Oro och osäkerhet råder om vad som ska hända efter tisdagens myteri på en armébas i Kati utanför Bamako. Soldaterna körde i konvoj de omkring 15 kilometerna till huvudstaden och ska ha mött jublande människor när de närmade sig presidentpalatset.
Utan nämnvärt motstånd tog de sig in och grep under vapenhot den impopuläre men legitime presidenten Ibraham Boubacar Keita och premiärministern Boubou Cissé. De fördes tillbaka till basen som var utgångspunkt även för en militärkupp 2012. Den ledde till valet som året därpå förde Keita till makten för en första mandatperiod.
Efter ett par timmar framträdde han i en tv-sändning, i munskydd och uppenbart mot sin vilja.
– Jag vill inte se något blod spillas för att hålla mig vid makten, sade han och tillade:
– Om vissa delar av våra beväpnade styrkor vill att min tid vid makten ska ta slut genom att vidta dessa åtgärder, har jag då något val?
Överstelöjtnant Ismaël Wague, en talesman för en grupp som på svenska kan översättas till "Nationalkommittén för folkets välgång" lovade i ett tv-tal på onsdagen att ett civilt övergångsstyre ska tillsättas och ett nyval hållas när läget medger, sade han vagt.
Officer: ”Mali sjunker ner i kaos varje dag”
Kuppmakarna störtade presidenten för att de är mer intresserade av stabilitet än makt och för att förhindra att landet faller ännu djupare ner i kaos, var budskapet.
– Social och politisk spänning har underminerat hur det här landet ska fungera under ganska lång tid. Mali sjunker ner i kaos dag för dag med anarki och osäkerhet på grund av brister hos folket som ansvarar för dess öde. Verklig demokrati går inte med självgodhet, inte heller en svag statsledning, som måste garantera frihet och säkerhet för folket, sade Ismaël Wague enligt Al Jazira.
Men vad kuppmakarna verkligen vill, och tror sig kunna åstadkomma, återstår att se. Enligt uppgift ska de ha bjudit in den politiska oppositionen till samtal.
Omfattande och även våldsamma protester har skett mot president Keita. Hans politik beskrivs av motståndarna som korrupt och utan förmåga att trygga ekonomin, arbeten, utbildning och säkerheten. Många bamakobor som kommenterade hans avgång i nyhetskanalerna på onsdagen talade i termer av de hade väntat på det och kände en befrielse..
Professor Ramata Sissoko Cisse sade till BBC att presidenten hade förlorat folkets stöd:
– Jag tror att det maliska folket känner en lättnad över att han ger tillbaka makten till folket som gav honom den.
Det kommer dock närmast unisona avståndstaganden från FN, Afrikanska unionen, EU och den tidigare kolonialmakten Frankrike. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömer militärens agerande och har kallat in säkerhetsrådet för ett krismöte om utvecklingen i Mali.
Gränserna stängs och landet isoleras
Samtidigt har gränserna stängts och ekonomiska transfereringar stoppats. Den isolerade gruppen av militärer har ett litet handlingsutrymme och små möjligheter att rå på alla akuta problem som landet står inför. Nu skördar även coronapandemin dödsfall i ett land med en mycket primitiv sjuk- och hälsovård utanför de stora städerna.
Mali är nästan tre gånger större än Sverige och med dubbelt så många invånare. Det gränsar i Västafrika till sju länder med Saharas vidsträckta sanddyner i norr. Här i Sahelregionen har terrorism och etnisk våld fått fäste och exploderat sedan 2012.
En FN-styrka på över 15 000 män och kvinnor, varav flera hundra är svenskar, har inte förmått skapa fred. Insatsen anses vara FN:s farligaste. Frankrike har omkring 5 000 man i regionen för att bekämpa terrorister med koppling till IS och al-Qaida. Senare i år bidrar Sverige med ytterligare över 100 specialsoldater till den franskledda antiterroriststyrkan Task Force Takuba.
Nu är de utländska trupperna på farligt uppdrag i ett land utan egen statschef och regering, i varje fall tillfälligt i händerna på en grupp upproriska militärer. Det är inga optimala förutsättningar vare sig för FN eller Mali.
