Vilken väg väljer Erdogan efter valet?

Oppositionen såg det som ett ödesdigert val för framtiden, för demokratin. Men Erdogan kan sitta kvar som president i fem år till. Nu väntar medborgare, flyktingar och omvärlden spänt på vilken väg han ska välja.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Han ledde efter första valomgången och var favorit. Inför söndagens avgörande vände sig den tidigare milde utmanaren Kemal Kilicdaroglu till de ultranationalistiska väljare som ännu inte bestämt sig. I den ekonomiska krisen har invandrare gjorts till måltavlor i ett Turkiet med över 3,5 miljoner krigsflyktingar från Syrien.

– Vi kommer att skicka flyktingarna till deras eget land inom högst två år, sade Kilicdaroglu i veckan. Hans budskap: vi är här för att rädda landet från terrorism och flyktingar.

Men det hjälpte inte. Med ett valdeltagande på 85 procent hade Erdogan fått över 52 procent av rösterna när 97 procent av valurnorna öppnats på söndagskvällen. Efter tjugo år vid makten får 69-åringen en ny mandatperiod som president med stora befogenheter. Han har en politisk majoritet i parlamentet. Han har kontroll över säkerhetsapparaten, rättssystemet och media. Vad som får sägas och uttryckas sker på statens villkor. Oppositionella lever farligt.

ANNONS

Erdogan är ofta i konflikt

Utrikespolitiskt är Erdogan ofta i konflikt med Nato och EU, och inte minst grannen Grekland, medlem både i försvarsalliansen och Europeiska unionen, om gränser, naturresurser och synen på Cypern. Han har vägrat införa sanktioner mot Ryssland och sade inför presidentvalet i en intervju att Turkiet har en särskild och växande relation med president Vladimir Putin.

– Ryssland och Turkiet behöver varandra på alla möjliga områden, sade han till CNN.

Hans rival till presidentposten Kemal Kilicdaroglu ville reparera år av ansträngd diplomati med väst och ”omkalibrera” Ankaras förhållande till Moskva. Tidigare i månaden anklagade han Kreml för att försöka påverka valutgången genom, sade han, montage, konspirationer, djupt falskt innehåll och avslöjade band. Ta bort händerna från den turkiska staten, uppmanade Kilicdaroglu.

Erdogan har sagt att Kilicdarouglu försöker "lösgöra" Turkiet från Ryssland. Själv har Erdogan fördjupat sin relation med Putin och kritiserade västs agerande i CNN:

– Du behöver en balanserad inställning till ett land som Ryssland, vilket skulle ha varit ett mycket mer lyckligt tillvägagångssätt.

Natos näst största armé

Den rysk-turkiska handeln uppgår till 62 miljarder dollar årligen. Även om Turkiet stöder Ukraina militärt och politiskt för Erdogan vad som kallas en ”proukrainsk neutralitet”, med nära kontakter med Putin och har spelat en avgörande roll i att få till stånd spannmålstransporter via Svarta havet, ett avtal som nu har förlängts med ytterligare två månader. Han har även medverkat till fångutväxlingar.

ANNONS

– Detta var möjligt på grund av vår speciella relation med president Putin, sade Erdogan till CNN.

Turkiet samverkar militärt med Ryssland i Syrien. Dessutom är landet på väg att återknyta kontakten med den i stora delar av arabvärlden nu rehabiliterade Assad-regimen, som skyddas av Ryssland som har flera militärbaser i landet.

Turkiet, ett starkt polariserat land med Natos näst största armé, har hittills stoppat ett svenskt medlemskap. Till CNN sade Erdogan:

– Så länge Sverige fortsätter att tillåta utlöpare av terrorgrupper i Turkiet att ströva fritt i Sverige, på Stockholms gator, kan vi inte se positivt på Sveriges medlemskap i Nato. Vi är inte redo för Sverige just nu.

Kritiserade USA:s Joe Biden

Han kritiserade även USA:s president Joe Biden för att ha kallat honom en "autokrat" i sin kampanj 2020 för Vita huset. "Skulle en diktator någonsin gå in i ett omval?" frågade Erdogan.

Nyligen förklarade republikanen Michael McCaul, ordförande för utrikesutskottet i den amerikanska kongressen, att han nu är öppen för att Turkiet ska få köpa F16-stridsflyg när de godkänt Sveriges Nato-ansökan. Han skulle också ha fått försäkringar om detta oavsett vem som vinner, hette det.

Andra tunga amerikanska politiker uppges också vara beredda att godkänna en flygplansaffär, men har ytterligare krav på den i USA omstridda turkiska regimen. I veckan kommer USA:s utrikesminister Antony Blinken till Sverige. Han väntas bidra till att sätta ytterligare press på Erdogan inför Nato-toppmötet i Vilnius i juli.

ANNONS

Även Ungern måste godkänna ett svenskt medlemskap, men det tros hänga på Turkiet.

Styrkt av valresultatet kan Erdogan nu fortsätta på sin inslagna linje ekonomiskt, politiskt, militärt och diplomatiskt, med muskler och egensinne, eller välja en mer försonlig och mindre konfrontativ kurs. Det blir i mycket hans eget val efter presidentvalet, och han har ändrat sig förut. Hans vägval är viktigt inte minst för kurderna, de syriska flyktingarna och för säkerheten under ett anfallskrig som hotar den regionala och globala stabiliteten.

LÄS MER:USA har blivit lovade turkiskt ja till svenskt Nato-medlemskap

LÄS MER:Turkiet går till en andra valomgång den 28 maj

LÄS MER:Turkiets allierade vill att Erdogan vinner valet

LÄS MER:Turkiet går till val – så påverkas Sverige

ANNONS