Donald Trump var tydlig både inför valet 2016 och 2020: Han tänkte inte acceptera valresultatet om han förlorade. Han vann valet 2016 men besegrades av Joe Biden 2020. Totalt förlorade Trump med omkring sju miljoner röster 2020.
Men val i USA går ut på att vinna elektorsrösterna i delstaterna och det var därför viktigt att säkra vinsterna i de stater där det var mycket jämnt. Georgia var just en sådan delstat och Trump siktade in sig på att ändra valresultatet till sin egen fördel. Han ringde efter valet till den valansvarige Brad Raffensperger och begärde att få 11 780 röster överförda till sig själv, vilket var det antal som behövdes för att vinna. Raffensperger vägrade och förföljdes därefter av Trumps advokater och valstrateger.
Att valresultat överklagas är inte ovanligt. Kandidaterna kan begära en omräkning, som sker med offentliga medel, och kan därefter själva finansiera ytterligare granskningar. Det är även möjligt att föra ärendena till domstol där de avgörs. I sista hand är det USA:s Högsta domstol som fäller avgörandet, vilket är extremt ovanligt men det hände år 2000 då George W Bush proklamerades som segrare över Al Gore efter ett sex veckor långt röstkaos i Florida.
Samtal kan bli bevis
Det ovanliga med Donald Trumps agerande är att han redan före valet förklarade att han aldrig skulle erkänna sig besegrad och att han därefter även vägrade att godkänna både omräkningar och domstolsutslag. I de delstater som Trump vann har han inte haft några invändningar mot valsystemet.
Det komprometterande i Georgiafallet är att samtalet som Trump hade med Brad Raffensperger spelades in och att hans konkreta krav på ytterligare röster – som skulle ge honom segern – innebar att han försökte underminera valsystemet.
Trump åtalas i Georgia tillsammans med ytterligare arton personer från sin stab. Till dem hör hans personlige advokater Rudy Giuliani och Sidney Powell och stabschefen Mark Meadows. Det blir troligen inget gruppåtal utan var och en uppmanas att separat inställa sig för inledande förhör senast den 25 augusti. Då är det möjligt att några av de åtalade beslutar sig för att samarbeta med åklagaren och blir vittnen mot Trump, som inte hittills visat sig intresserad av att ställa upp för sina tidigare lojala advokater och medarbetare.
Rättegången i Georgia ska inledas "skyndsamt" vilket betyder att den kan genomföras mitt under valrörelsen. Samma sak gäller den federala rättegången där Trump anklagas för att ha försökt att förhindra att valresultatet godkändes den 6 januari 2021. Men det finns många käppar som kan sättas i de juridiska hjulen och möjligheten finns att USA går till val i november 2024 utan att domar har fallit i något av målen.
Målen hopar sig
Ytterligare en rättegång som har med Trumps presidentskap att göra väntar i början av nästa år. Den handlar om hans sätt att hantera sekretessklassade dokument, som enligt lagen skall arkiveras på Nationalarkivet i Washington, men som Trump förvarade i papperslådor i bland annat ett badrum på sin egendom Mar-a-Lago i Florida.
Till det kommer två civilrättsliga mål. Det ena handlar om pengar som på ett oriktigt sätt överförts från ett kampanjkonto till porrstjärnan Stormy Daniels för hennes tystnad om en påstådd affär. Den andra är ett överklagande av domen där Trump dömts för sexuellt ofredande av E Jean Carroll.
Trump hävdar att allt handlar om att försöka hindra honom från att bli vald till president för ytterligare en period 2024. Han anser fortfarande att han blev bestulen på segern 2020 och att Joe Biden är en illegitim president som bör ställas inför riksrätt.
LÄS MER:Fjärde åtalet mot Donald Trump
