Casey är gift med min väns son. Hennes bror Garrett hade tagit emot ett larm på polisstationen i Huntsville om en misshandel och skottlossning i en lägenhet och ryckte ut med sin kollega. En kvinna hade skadad flytt bostaden och barn hjälptes ut genom ett fönster. Grannar skrek, poliserna kallade på ambulans och började ge första hjälpen. När de närmade sig lägenheten öppnade den 24-årige gärningsmannen eld.
Garrett dog omedelbart och kollegans skador beskrivs som livshotande. Poliserna bar skyddsvästar men kulorna från det halvautomatiska vapnet AR-15 gick rakt igenom. Skytten hade flera gånger gripits för misshandel och en rad vapenbrott. Vid det senaste släpptes han mot borgen, "catch and release" som det kallas när förövare är ute på gatan igen efter bara något dygn.
Garretts död väckte stor uppståndelse i Huntsville i Alabama där han arbetat några år, och i födelsestaden Tuscaloosa i samma delstat där han inlett sin korta poliskarriär och där han häromdagen jordfästes. Han blev 36 år.
Tusentals poliser skadas
Tusentals människor fanns på plats i kyrkan där begravningsgudstjänsten hölls och längs vägar och på broar följdes processionen med hundratals polisbilar och motorcyklar. Böjda huvuden, men också banderoller med krav på hårdare vapenlagar och förbud mot halvautomatiska vapen.
Dödsskjutningar av poliser ger hårda straff. Livstid eller dödsstraff i delstater som tillämpar det. Ett hundratal poliser dödas varje år i tjänsten, flera tusen skadas.
Poliser klagar på att de är för dåligt utrustade med skyddskläder och vapen och att de möter ett allt grövre våld med halvautomatiska vapen som ofta används vid masskjutningar.
–Även om vi är på plats efter bara några minuter vid en masskjutning hinner förövaren ta livet av väldigt många, sade ett polisbefäl efter den senaste masskjutningen i Louisiville i Kentucky till flera medier.
Hittills i år har 15 masskjutningar med fler än fyra döda inträffat i USA och över 11 000 människor har totalt dött av vapenvåld.
Polisens övervåld
Men polisen kritiseras också för övervåld och uppskattningsvis tre personer dör varje dag vid olika ingripanden. Rörelsen "Black Lives Matter" påpekar att omkring 95 procent av de som dör vid polisingripanden är svarta. Flera fall av polisvåld har väckt kraftiga reaktioner och demonstrationer, som år 2020 när George Floyd trycktes ned av en polis mot gatan och dog när han inte längre kunde andas.
Att reformera polisutbildningen är ett krav i flera delstater och arbetet har börjat genomföras. Men samtidigt är ledande politiker angelägna om att framhålla att poliskåren har ett utsatt jobb, är i allmänhetens tjänst och oftast rycker ut i mycket våldsamma situationer. Våld med vapen i hemmen rankas som ett av de vanligaste larmen när polisen ingriper.
Men trots masskjutningar i skolor och på offentliga platser kan inte politikerna enas om kraftfulla begränsningar av vapeninnehavet i USA. Det hakar upp sig direkt med rättigheten, som är inskriven i konstitutionen, om att få försvara sig. Detta används för att legitimera vapenköp. Det är i flertalet delstater lagligt att bära dolda vapen och i ett trettiotal av delstaterna får de även bäras öppet.
Enligt Small Arms Surveys uppskattning finns 393 miljoner skjutvapen hos privatpersoner i USA. Många vapeninnehavare förfogar över tio eller fler. AK-15, som bör betraktas som ett militärt vapen och ofta används vid masskjutningar, har fått stor spridning på senare år.
Politiska låsningar
President Joe Biden har under hela sin politikerkarriär haft vapenrestriktioner som en av de viktigaste frågorna på sin agenda. Men han har misslyckats med att få med en majoritet bakom sina omfattande lagar och även efter de mest upprörande skjutningarna brukar förslagen inskränkas till utökade bakgrundskontroller.
Republikanska politiker är generellt mer negativa till vapenrestriktioner än demokratiska. Och när två demokratiska medlemmar av delstaten Tennessees representanthus nyligen avsattes från sina poster av den republikanska majoriteten – sedan de deltagit i demonstrationer för striktare vapenlagar efter en skolskjutning i delstaten – väckte det starka protester. Båda demokraterna är svarta och beslutet beskrivs som rasistsikt eftersom en tredje demokrat som är vit fick vara kvar. Republikanernas beslut är dock på väg att upphävas sedan en annan instans ogiltigförklarat beslutet.
Och trots att en majoritet av amerikanerna är upprörda över det massiva vapenvåldet fastnar förslag till restriktiva vapenlagar i en politisk kvarn utan en lösning i sikte.
Den skjutne polisen Garretts familj i Alabama har insett att det är en lång väg att gå för tuffare vapenlagar. Det inledande kravet från familjen är därför att personer som begått våldsbrott och har gripits för att ha vapen olagligt inte skall släppas ut bara dagar efter att de gripits.
LÄS MER:Masskjutningen i Monterey Park – detta har hänt
LÄS MER:Sex döda i bankskjutning i Kentucky
LÄS MER:14-åring gripen i Mexiko misstänkt för mord på åtta personer
