Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Nya protester trots hot om krig och ryskt ingripande

Under fortsatta demonstrationer försökte Belarus pressade ledare Aleksandr Lukasjenko frammana ett växande krigshot. Men om rysk militär ingriper blir priset sannolikt högt för honom – och för president Putin.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Gatorna i huvudstaden Minsk fylldes av demonstranter för sjunde dagen i rad efter det omstridda presidentvalet. Tiotusentals deltog i en marsch för frihet och krävde förändring. Aleksandr Lukasjenko framträdde inför regimvänliga anhängare på Självständighetstorget och slog fast: Jag ger inte upp och det blir inget nytt val.

Lukasjenko manade till nationell samling mot vad han framställde som ett militärt hot mot den nationella säkerheten från grannländerna. Försvarsalliansen Nato drog samman mark- och luftstridskrafter bara femton minuter från Belarus västra gräns, hävdade han enligt nyhetsbyrån Reuters.

– Vi kommer att upphöra som stat, som folk, som en nation, varnade han vagt.

Upp emot hundratusen människor begav sig ut på gatorna i Minsk för en demonstration under söndagseftermiddagen. Bild: Sergei Grits
Upp emot hundratusen människor begav sig ut på gatorna i Minsk för en demonstration under söndagseftermiddagen. Bild: Sergei Grits

I ett samtal med Vladimir Putin på lördagen fick han den ryske presidentens löfte om militärt stöd om det blir nödvändigt. Det bekräftades från Moskva på söndagen, enligt kommuniké som citeras av Reuters: Om så krävs kan Ryssland agera i enlighet med den försvarspakt om ömsesidig militär assistans som de båda länderna har ingått, hette det.

Aleksandr Lukasjenko kämpar för sitt politiska liv. Medan protesterna sprider sig och journalister i statliga medier kräver att få säga sanningen, hotas enskilda om de stöder demonstranter och – ytterst – hela proteströrelsen genom ett ryskt ingripande för att återställa den gamla ordningen.

Men även i de egna leden tycks förtroendet svikta för en president vars legitimitet ifrågasätts efter ett val som både inom landet och i västvärlden betraktas som riggat. Lukasjenko fick över 80 procent av rösterna.

Hans huvudmotståndare Svetlana Tichanovskaja fick drygt 10 procent och har gått i exil för att återförenas med sina barn och för sin egen säkerhets skull. Men hon ser sig som valets faktiska och moraliska vinnare. Hon uppmanar till fortsatta fredliga protester mot Lukasjenko.

Samtidigt vittnar frisläppta om tortyr och grov misshandel. Det stärker bilden av en repressiv stat som handlar reflexmässigt utan att inse att verkligheten snabbt har förändrats och att våld inte längre skrämmer och tystar.

Motdemonstrationer mot Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Bild: Sergei Grits
Motdemonstrationer mot Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Bild: Sergei Grits

De baltiska premiärministrarna kräver ett nytt fritt och rättvist val i närvaro av internationella observatörer. EU:s utrikeschef Joseph Borrell varnar för försämrade relationer mellan EU och Belarus. Efter ett möte mellan EU:s utrikesministrar i fredags förbereds ekonomiska sanktioner mot ansvariga för vad som hände i valet och det dramatiska efterspelet.

USA:s utrikesministern Mike Pompeo var också kritisk när han i Polen på lördagen skrev på ett utvidgat försvarsavtal. Det innebär att omkring 5 500 amerikanska soldater stationeras i landet. I händelse av ett akut säkerhetshot kan förstärkningar med upp till 20 000 man tillföras, enligt den polske försvarsministern Mariusz Blaszczak.

Nato har även stående utländska styrkor i Estland, Lettland och Litauen för att höja säkerheten och avskräcka från angrepp.

Rysslands president Vladimir Putin vill integrera Belarus i sin maktsfär och även ha egen militär närvaro i landet, mot gränsen till Polen, Lettland och Litauen. Den ryska enklaven och militärbasen Kaliningrad kan nås från Belarus via en landkorridor i nordöstra Polen och södra Litauen. Det är Natos enda landförbindelse med de baltiska staterna och har därmed stor strategisk betydelse.

Aleksandr Lukasjenko ska ha varnat Vladimir Putin för att de militära aktiviteterna och osäkerheten i Belarus även är en risk för Ryssland. I det sammanhanget fick han löftet om rysk hjälp, men det är trots allt inte givet.

För Putin är Belarus viktigt inte minst som buffert mot Nato och EU. Men det som pågår är ingen repris på protesterna Ukraina 2014. Det utlöste den ryska annekteringen av Krim och det militära stödet till rebellerna i östra delen av landet. Att Putin skulle skicka soldater i gröna omärkta uniformer för att rädda Lukasjenko är inte troligt även om han tveklöst har resurser och förmåga. För honom skulle priset sannolikt bli mycket högre och utgången osäkrare än för sex år sedan.

Sannolikt avgörs Lukasjenkos öde i hans eget hemland, han har det i sina egna händer. Men allt han gör sker i Rysslands skugga och Putin är lika oförutsägbar som utvecklingen i Belarus.