Ny verklighet väntar stadsdelarnas politiker

ANNONS
|

Oavsett geografisk eller politisk hemvist är Göteborgs stadsdelspolitiker överens. Frågan om skola och förskola har varit bland de allra viktigaste för deras politiska engagemang.

Hakan Önal engagerade sig i politiken 2010, några år efter att han och hans familj flyttat till Örgryte-Härlanda. De förändringar som genomfördes för skolan då var viktiga anledningar till att Hakan Önal idag sitter som moderat ledamot i Örgryte-Härlandas stadsdelsnämnd.

– Jag var inte nöjd med den politiken man förde i stadsdelen. Vi flyttade efter att vi fått barn och då valde man att lägga ner den skola som låg närmast oss. Det triggade mig, säger han.

ANNONS

Trots hans personliga engagemang i just skol- och förskolefrågar så tycker han att en ny organisation där skola och förskola styrs via centrala nämnder är en bra förändring.

– Jag saknar långsiktigheten på det lokala planet. Det är ofta snabba omställningar som inte gynnar skolan. Skolan är en tung fråga och jag tycker inte att vi som stadsdel riktigt mäktar med om jag ska var ärlig. Det här ger staden möjlighet att använda resurserna på ett mer balanserat sätt.

Hakan Önal menar att även om förändringarna ändrar stadsdelsnämndernas förutsättningar så kommer han att ha kvar det lokala engagemanget. Men det kan även bli fråga om att följa efter skolfrågorna och sitta med i fler nämnder i framtiden.

– Att få jobba med det lokala är viktigt för mig men jag är intresserad att fortsätta med skolfrågorna också om det är möjligt.

Centraliseringen innebär att ungefär hälften av stadsdelarnas verksamhet samlas centralt. Enligt Hakan Önal är det viktigt att det lokala även i fortsättningen har möjlighet att påverka. Det håller Hillevi Werring, också hon stadsdelsledamot, med om. Men där slutar likheterna. Hillevi Werring är pensionär efter att ha arbetat som skolpsykolog i 40 år. Pensionen gav henne möjlighet att engagera sig ännu mer i politiken, och som miljöpartistisk ledamot i SDN Angered ser hon skola och förskola som sina hjärtefrågor.

ANNONS

– Jag är jätteorolig. Vi har ju för jösse namn 20 skolor och 50 förskoleavdelningar här ute. Vi själva har ibland fullt sjå att hålla reda på dem. Ännu svårare blir det om de ska styras centralt, säger hon.

Hillevi Werring menar att det kan finnas fördelar med att centralisera, som till exempel hur resurser fördelas över staden, men att det är fel att tro att detta löser problemen inom skolan och förskolan.

– Till de som envist hävdar att allt kommer bli bättre säger jag "aldrig i livet!". Organisationsförändringar kostar kraft, tid och oro och inget säger att det blir bättre på kort sikt av detta.

Hillevi Werring är 74 år och menar att om hon var yngre skulle hon övervägt att engagera sig i en kommande skol- eller förskolenämnd. Istället tänker hon avsluta sin politiska karriär efter nästa val.

– Jag hoppas ändå att man efter den här förändringen fortsätter att ta vara på lokala initiativ. Men det är synd att man inte låter skola och förskola hänga ihop. Det hade varit bättre att ha det samlat i en nämnd.

ANNONS