Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svenska soldater mötte leenden från civila under en patrull i Timbuktu i Mali när GP var med 2019. Men när den svenska FN- insatsen avslutas är framtiden fortfarande ytterst oviss för maliborna.  Bild: Stefan Berg
Svenska soldater mötte leenden från civila under en patrull i Timbuktu i Mali när GP var med 2019. Men när den svenska FN- insatsen avslutas är framtiden fortfarande ytterst oviss för maliborna. Bild: Stefan Berg

Jan Höglund: Ny svensk reträtt i våld och kaos

Sverige är på väg att lämna Mali. Ännu en militär fredsinsats kan sluta i våld och kaos. Det sker mot bakgrund av kriget i Ukraina, Ryssland och den ökända legostyrkan Wagner.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

FN-insatsen Minusma avslutas för svensk del i juni nästa år. Förberedelserna börjar i höst. Uppdraget har under snart åtta år varit svårt, krävande och riskfyllt. Civila har fått ökad trygghet, men ingen varaktig säkerhet. Fattigdom, svält och hot leder till flykt inom landet och över gränserna. Kriminalitet, terrorism och etniskt och religiöst våld präglar regionen. Framtiden är oviss, än mer utan svenskarna.

Problemen har ökat med att Mali sedan 2020 styrs av en militärjunta. Den är öppet fientlig mot FN, vänder sig till Ryssland och förlitar sig i högre grad på uppskattningsvis 800 legosoldater från det ryska säkerhetsföretaget Wagner. Det kopplas till Kreml och anklagas för krigsbrott i bland annat Ukraina och Mali.

EU hävdar att Wagner har ”rekryterat, utbildat och skickat privata militärer till konfliktområden runt om i världen för att underblåsa våld, plundra naturresurser och skrämma civila i strid med internationell lag, inklusive internationell lag om mänskliga rättigheter”.

Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson konstaterade nyligen att svenska soldater i Mali har gjort och gör ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö, men att förutsättningarna har förändrats under den senaste tiden.

Resan blev för farlig

Sverige har i dag cirka 220 FN-soldater i Mali. Jag fick frågan av Arméstaben om jag vill göra ett besök hos svenskarna i Gao för att jämföra med hur det var i Timbuktu 2019. Men bara några dagar senare ansågs riskerna vara för stora. Jag nämnde detta för försvarsminister Peter Hultqvist vid ett brittiskt örlogsbesök i Göteborg förra veckan. Han avrådde mig bestämt från att resa med att det är farligt. Han är oroad för utvecklingen, tillade han.

Svenskar på patrull i öken utanför Timbuktu. Arkivbild från GP:s besök hos Mali 09 vintern 2019. Bild: Stefan Berg
Svenskar på patrull i öken utanför Timbuktu. Arkivbild från GP:s besök hos Mali 09 vintern 2019. Bild: Stefan Berg

Malis regering hänvisade till ”nationell säkerhet” när FN uppmanades att avbryta alla planerade flygningar av militär och polisiär personal i fredsbevarande styrkor. Det kom efter att 49 soldater från Elfenbenskusten hade gripits på flygplatsen Bamako. De anklagades för att sakna tillstånd och vara legosoldater.

Det maliska utrikesdepartement hoppades kunna träffa FN-representanter för att hitta "en optimal plan som gör det möjligt att underlätta samordningen och regleringen av rotationen av kontingenter som verkar inom FN-uppdraget”, hette det.

"Roteringen av uppdragets kontingenter är av avgörande betydelse för dess operativa effektivitet och moralen hos dess uniformerade personal. Allt måste göras för dess brådskande lösning, särskilt eftersom en del av den berörda personalen borde ha avlösts för flera månader sedan", sade Olivier Salgado, talesman för Minusma, enligt Al-Jazira

Kritiseras för samröre med Wagner

Malis militärregering har utsatts för sanktioner och kritik på grund av uppskjutna val och landets ökande samarbete med Wagnergruppen. FN:s säkerhetsråd förnyade i sommar FN:s uppdrag i Mali. Men av uttalanden att döma kommer de maliska myndigheterna att försvåra fredsbevararnas rörelsefrihet och inte heller utreda brott mot mänskliga rättigheter.

Klimatförändringar med fattigdom och svält, och utbrett etniskt och religiöst våld, ofta med anknytning till al-Qaida och IS, får många civila att fly inom Mali eller utomlands. Arkivbild från Timbuktu 2019. Bild: Stefan Berg
Klimatförändringar med fattigdom och svält, och utbrett etniskt och religiöst våld, ofta med anknytning till al-Qaida och IS, får många civila att fly inom Mali eller utomlands. Arkivbild från Timbuktu 2019. Bild: Stefan Berg

Konflikten mellan väst och Ryssland kring kriget i Ukraina får återverkningar även i Afrika. Det gäller även följderna av talibanernas återkomst till makten i Afghanistan. Snart ett år efter att den sista amerikanske soldaten lämnade Kabul, och Sverige avslutade två decenniers militär närvaro i landet, har al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri dödats av en amerikansk drönare i den afghanska huvudstaden, trots regimens löften om att inte hysa terrorledare. Det var Al-Qaida som var skälet till kriget mot terrorismen 2001.

Det kriget pågår ännu, inte minst i Mali mot grupper som är lojala med eller direkt knutna till al-Qaida och IS. För Sverige riskerar det att bli ännu en reträtt från en internationell militärinsats utan vunnen fred och stabilitet.

LÄS MER: Västsvenskar skapar trygghet i våldsamt Mali

LÄS MER: Svensk styrka sätts in mot terroristgrupper i Mali

LÄS MER: Svensk militär i FN-offensiv mot våldet i Mali

LÄS MER: Osäkerhet och oro efter militärkupp i plågat Mali

LÄS MER: EU straffar ökänd rysk legostyrka