Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ungefär så här brukar det se ut när kända, och okända personer tar en selfie på semestern. Här är det artisterna Magnus Carlsson, Elisa Lindström, Sofia Källgren och Tommy Nilsson som fotar sig själva i Rom inför föreställningen Christmas Night.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ny forskning vid Göteborgs universitet: selfies förstärker gemenskapen

Tänker du att havet av selfies på sociala medier är ett tecken på ökad självupptagenhet? Tänk om – selfien förstärker gemenskapen mellan människor, menar ny forskning vid Göteborgs universitet.

De är ett ständigt föremål för diskussioner, kritik och rent hån – de många självporträtten med mobilen eller ipaden vi tar på oss själva och lägger upp till allmän beskådan på Instagram eller Snapchat. Totalt uppskattas det idag finnas över 349 miljoner inlägg med hashtaggen selfie bara på Instagram.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Fenomenet är dock inte så självupptaget som det ibland framstår, i alla fall inte enligt två forskare vid Göteborgs Universitet. Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign och Thomas Hillman, docent i pedagogik, har undersökt selfiens betydelse i kommunikationen mellan människor – och en av deras slutsatser är att de digitala självporträtten är en del i att bygga gemenskap mellan människor.

"Skapar känsla av närhet"

– Vi såg att selfies fungerar som ett lekfullt utbyte av visuell information, samtidigt som det är ett sätt att uttrycka sig och kommunicera med andra. Foton som snabbt delas genom sociala medier, exempelvis Snapchat, frammanar en känsla av att vara tillsammans och förstärker gemensamma känslor och upplevelser över tid och rum. Man kan sitta på vitt skilda platser och ändå skapa en känsla av närhet genom att utbyta selfies, säger Alexandra Weilenmann i en skriftlig kommentar.

I studien har forskarna bland annat studerat hur människor förbereder sig för att ta selfies vid platser som "lämpar sig väl" för fotografering och självporträtt med mobilen – som kaféer och turistattraktioner. Alexandra Weilenmann menar bland annat att processen som förekommer selfien, som poserandet och jakten efter en bra bakgrund, är en del av ett större sammanhang. En selfie ska därmed inte bara ses som ett snabbt självporträtt på internet.

En process – och ingen enskild händelse

– Vi såg att besökarna nyttjade olika sorters redskap, både digitalkameror, smartphones och selfiepinnar när de hamnade i bildmässiga situationer framför sevärdheter och utkiksplatser. Användarna tog därefter vanliga selfies och gruppfoton med mobilen, sedan kunde de byta redskap och ta andra sorters foton i olika konstellationer med varandra och saker i miljön. Selfie-fotograferande är med andra ord inbäddat tillsammans med andra fotografiska aktiviteter och den slutliga bilden som hamnar på sociala medier ska inte betraktas som en isolerad händelse, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.