Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Nu kan Aung San Suu Kyi tala ut och rädda sin heder

Som frihetshjälte tog Aung San Suu Kyi snabbt en ledande plats i politiken. Nu, med skadat rykte, står hon plötsligt åter i centrum för oppositionen mot en militärjunta i Myanmar. Efter statskuppen manar hon till protester.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Militären har alltid varit stark i Myanmar, tidigare Burma. Det är ett stort och etniskt och religiöst splittrat land med utbredd fattigdom. Först under det senaste decenniet har generalerna tillåtit en demokratisering under opinionstryck från västvärlden och av ekonomiska skäl. Men de har aldrig släppt makten och har en fjärdedel av platserna i parlamentet garanterade genom konstitutionen.

Aung San Suu Kyi frigavs efter 15 år i husarrest 2010: Hennes parti växte och hon fick snart en politisk roll och blev landets främsta civila politiker, statskansler (premiärminister). Men hennes globala lyskraft avtog och anseendet fläckades av förföljelsen av den muslimska folkgruppen rohingya. Hon kritiserades för att inte göra tillräckligt för den mest förtryckta och marginaliserade folkgruppen i landet och förhindra militärens övergrepp.

LÄS MER: Tre frågor om militärkuppen i Myanmar

Försvarade regeringen i Haag

Vid den internationella domstolen i Haag försvarade hon regeringen mot anklagelser för folkmord. I enstaka fall kan militär ha använt oproportionerligt mycket våld i strid med folkrätten, och att tydlig skillnad inte gjorts mellan stridande och civila. Men det bevisar inte att man ville utrota den muslimska folkgruppen, argumenterade hon.

Domstolen avvisade hennes försvar.

I Myanmars regering har hon varit det kända ansiktet utåt. Men hon har haft begränsade möjligheter att minska militärens inflytande till förmån för en demokratiskt vald ledning. Men i november hölls det andra fria valet sedan 2015, och då rubbades maktbalansen. Aung San Suu Kyis parti, Nationella demokratiska förbundet, vann 396 av de 476 platserna i parlamentet. Unionen för solidaritet och utveckling, med stark koppling till militären, fick bara 33 platser.

Det blev för mycket för generalerna. Med tystnad i statliga media och internet fördes i gryningen på måndagen Aung San Suu Kyi, landets president Win Myint och medlemmar ur regeringen bort från sina hem i huvudstaden Naypyidaw. Samma öde rönte ministrar och andra i flera städer. Ett årslångt undantagstillstånd har införts med hänvisning till att det är nödvändigt. Men det finns egentligen ingen bortre gräns. Det är inget tvivel om vem som styr landet och vem som har förlorat.

LÄS MER: Militärkupp i Myanmar – ledaren Aung San Suu Kyi bortförd

Gjorde som Donald Trump

Det finns ett visst samband med militärens agerande och presidentvalet i USA. När Donald Trump omedelbart ifrågasatte och underkände valresultat gjorde generalerna detsamma i Myanmar och skyllde på fusk med ett beteende som inte är unikt hos pressade auktoritära makthavare.

Enligt militären har valkommissionen misslyckats med att lösa oriktigheter i det allmänna valet i november 2020. "Andra partier" anklagas för att "skada stabiliteten" i landet. "Situationen måste lösas inom lagens ramar”, deklarerar kuppmakarna. Efter att undantagstillståndet har löpt ut kommer makten att överlämnas till det parti som vinner ett ”fritt och rättvist” val, lovar armén.

LÄS MER: Aktivister jagas av militären över hela Myanmar

Fördöms av omvärlden

Runt om i världen fördöms kuppen med uppmaningen att återgå till den demokratiska processen. Militären måste respektera rättsstatsprincipen, enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde. USA och EU kan införa nya sanktioner. Men det är osäkert hur mindre demokratiska grannländer reagerar. Thailand leds också av militärer och Kina, liksom Myanmar anklagat för omfattande övergrepp mot etniska minoriteter, har gjort stora strategiska investeringar i landet.

Aung San Suu Kyi var inte ovetande om vad som kunde komma. När militären hade gått ut i sin egen tv-kanal och meddelat att makten hade tagits över av överbefälhavaren Min Aung Hlaing kom hon med ett förberett budskap: ”Acceptera ingen kupp".

Fortfarande är hon populär hos många i Myanmar. Men i utlandet är hennes namn allvarligt fläckat av förföljelsen av den muslimska folkgruppen rohingya. Nu är hon åter i opposition till en militärjunta och det borde ligga i hennes eget intresse att tala ut och ta avstånd och kanske upprätta sin heder.

LÄS MER: Omvärlden fördömer militärkuppen i Myanmar