Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Nu följer tretton dagar av oro och osäkerhet

Återigen står USA och världen inför tretton ödesmättade dagar av oro och osäkerhet. Förra gången var det under Kubakrisen. Nu är det Donald Trumps sista dagar vid makten.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Under krisen 1962 hotade ett världskrig när Sovjetunionen hade börjat placera ut kärnvapenbärande robotar på Kuba. President John F Kennedy ställde den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov inför ett ultimatum att dra tillbaka vapnen eller att riskera de ultimata konsekvenserna. Efter tretton dagar i spänning och rädsla fick dramat ett lyckligt slut.

Men hur det ska gå efter Trumpanhängarnas stormning av den amerikanska demokratins hjärta, kongressbyggnaden i Washington, kan vi bara spekulera om. På nytt står USA och världen inför ännu en ödesmättad period av tretton ovissa och avgörande dagar fram till att den nye presidenten Joe Biden svärs in vid en högtidlig ceremoni just vid kongressen på Capitol Hill.

Under tiden sitter Donald Trump kvar vid makten med alla befogenheter som president och överbefälhavare. Åtminstone tillfälligt är han portad från sociala medier efter att ha uppmuntrat onsdagens protester. När han till slut efter chockartade bilder av kaos, våld och dödsfall uppmanade den brokiga mobben att gå hem, upprepade han sina ogrundade påståenden om valfusk och tillade att han älskade sina anhängare, att de är speciella.

LÄS MER: Ledamoten: ”Trodde att vi var tvungna att slå oss ut”

Medarbetare hoppar av

Men nu hoppar medarbetare i Vita huset av i protest. Senatens normalt lojale majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, vänder sig emot Trump. Vicepresident Mike Pence väcker chefens missnöje eftersom han i strid med konstitutionen inte ens vill försöka förhindra att räkningen av elektorsröster slutligen och odiskutabelt bekräftar Bidens seger och Trumps nederlag.

En mäktig politiker som Trump alltid har kunnat lita på är senator Lindsey Graham. Men nu har han sagt till sina kolleger om det påstådda valfusket att han inte längre är att räkna med: "Enough is enough", det är nog nu.

"När det är över är det över. Det är över", sa han med eftertryck.

Bland experter och politiker talas nu om det är möjligt att ställa presidenten inför riksrätt igen även om hans tid snart är ute med ett fläckat eftermäle. Det rapporteras i amerikanska medier om att diskussioner ska förekomma även i presidentens inre krets om att åberopa den 25:e författningstillägget. Det har aldrig använt tidigare, men kongressen kan låta vicepresident Pence ta över om Trump inte bedöms vara kapabel att fullgöra sina plikter.

Trump lovade i ett uttalande efter att kongressen bekräftat Bidens vinst en ordnad övergång. Men allt mer isolerad i Washington är det omöjligt att förutsäga hans nästa steg. Han har en stor uppbackning i väljarkåren och inte minst de högerkretsar som, helt obegripligt, kunde tränga in och förbi en otillräcklig och oförberedd polis- och vaktstyrka i kongressen.

LÄS MER: Skulden för kaoset ligger på Donald Trump

En föraning om vad som kan komma

De dramatiska scenerna i Washington kan vara en föraning om vad Trump och hans många supportrar kan ta sig till i ett starkt polariserat USA där sanningar ifrågasätts och konspirationer och myter blir vetande. Det väcker allvarliga farhågor inte minst om säkerheten vid installationen av Joe Biden.

Det finns också en utbredd oro för vad presidenten kan beordra militären till utomlands för att skifta fokus till en yttre konflikt som berör USA:s nationella säkerhet. Den största risken anses finnas i Mellanöstern. USA har stor militär närvaro i regionen, bland annat en hangarfartygsgrupp och strategiskt bombflyg, för att möta varje hot från Iran och de av Teheran stödda miliserna i Irak.

I söndags var det ett år sedan den iranske generalen Qassem Soleimani dödades i en drönarattack på order av Trump. Det iranska ledarskapet har lovat utkräva revansch. Att landet nu även återupptagit tjugoprocentig urananrikning vid kärnenergianläggningen i Fordow, ett steg mot att utveckla kärnvapen, kan vara ett annat skäl för USA, eller Israel med amerikansk stöd, att gå till angrepp med sannolikt svåra följder för en ny administration. Joe Biden vill om möjligt gå tillbaka till det internationella kärnenergiavtalet med Iran. Trump lämnade avtalet ensidigt 2018 och Biden kan tvingas leva länge med företrädarens arv.

Svaret kan komma de närmaste tretton dagarna.

LÄS MER: Fyra döda när Kapitolium stormades