Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Nu är det allvar för president Biden

Joe Biden är USA:s president. När han svor eden och bad Gud om hjälp började allvaret. Uppdraget: hantera krisen, ena nationen och återställ världsordningen. Agendan är minst sagt utmanande och ett minfält.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Med tårar tog en ödmjuk Joe Biden farväl av sin hemstat inför resan till Washington. "När jag dör kommer Delaware att skrivas på mitt hjärta," sa han och anspelade på den irländske poeten James Joyce.

Ett par timmar senare var han starkt rörd vid en ceremoni för att hedra de 400 000 amerikaner som har dött i covid-19. Hans ord var lågmälda, empatiska och samlande i en nation plågad av sjukdom, umbäranden och söndring. Budskapet att ena återkom i installationstalet inför avspärrningar, militärer och flaggor istället för 100 000-tals åskådare som inte tilläts komma två veckor efter stormningen av kongressen.

Arvet efter Donald Trump avspeglas i utmaningarna: pandemin, ekonomin, rasism och orättvisor och klimatet. På onsdagskvällen skrev han under sina första exekutiva order för att bryta med företrädaren. På dagordningen: bland annat en återgång till klimatavtalet och en översyn av av lagar för invandring.

Måste stoppa smittspridningen

Övergripande är att stoppa smittspridningen. Fler ska vaccineras snabbare med 100 miljoner doser inom 100 dagar. Krav på munskydd införs i federala byggnader. De ekonomiska följderna för enskilda och företag ska lindras. I ett skenande och rekordstort budgetunderskott lanserar Joe Biden ett stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar.

Demokraterna har majoritet i både representanthuset och senaten (med vicepresident Kamal Harris utslagsröst). Men utgången är inte given. Det räcker inte med Bidens egna befogenheter, han måste ha stöd på Capitol Hill, och det är tveksamt om han får en smekmånad.

Värnar om internationell ordning

Utrikespolitiskt vill Biden återskapa förtroendet för USA som partner och ledare. Han värnar om internationell ordning och mänskliga rättigheter och sänder ett klart budskap till auktoritäre ledare som Rysslands Vladimir Putin, Kinas Xi Jingping, Nordkoreas Kim Jong-Un och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman.

Antony Blinken, nominerad till utrikesminister, sa i senaten på tisdagen: "Vi kommer att återuppliva amerikansk diplomati för att hantera och ta oss an de mest pressande utmaningarna i vår tid. Amerikanskt ledarskap har fortfarande betydelse". Blinken beskrev världen som definierad av "stigande nationalism, avtagande demokrati, växande rivalitet från Kina och Ryssland och andra auktoritära stater".

Bidens regering tänker bygga vidare på det positiva i Trumps politik, inte minst i Mellanöstern. Jerusalem erkänns som Israels huvudstad och USA lämnar inte ambassaden i den mellan israeler och palestinier omtvistade heliga staden.

Jerusalems status och en tvåstatslösning har varit centrala i försöken att få ett fredsavtal. Men inte under Donald Trump. Han övergav principerna, slutade samarbeta med palestinier, erkände Jerusalem som Israels huvudstad och Israels rätt till de ockuperade Golanhöjderna och de illegala bosättningarna på Västbanken.

Enligt Antony Blinken har Trump drivit israeler och palestinier längre från ett fredsavtal än de har varit på decennier. ”En tvåstatslösning”, trodde han, ”hur avlägsen den än ser ut, är fortfarande det bästa och förmodligen det enda sättet att verkligen försäkra Israels framtid som en judisk och demokratisk stat och naturligtvis att ge palestinierna den stat som de har rätt till."

Hoppas på framsteg för fred mellanöstern

Blinken förkastar inte de fredsavtal som Trump förmedlat mellan Israel och fyra arabländer. Han hoppas tvärtom att de ska ge framsteg som kan leda till fred mellan Israel och Palestina. Däremot finns invändningar mot erkännandet av Marockos rätt till det omtvistade Västsahara som en del i avtalet mellan Marocko och Israel.

Det gäller även att ta bort Sudan från listan över ”statssponsorer för terrorism” efter att den sudanesiska regeringen gick med på sitt eget avtal med Israel, och att föra upp Kuba på samma lista.

Enligt Avril Haines, nominerad som chef för den nationella underrättelsetjänsten, kommer en hemligstämplad rapport om mordet på den saudiska journalisten Jamal Khashoggi i Turkiet att släppas. Den tros peka ut kronprins Salman som ansvarig. För Joe Biden är det en balansgång på minerad mark.