Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Lena Hallin leder den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Bild: TT
Lena Hallin leder den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Bild: TT

Mustchefen: ”Hoten riktas mot alla delar av samhället”

Främmande makter hade under kalla kriget en strömbrytare. Nu har de en dimmer. Så svårtolkade och förändrade är hoten mot Sverige, enligt försvarets underrättelsechef. Utvecklingen förstärks av pandemin.

Lena Hallin leder den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Hon säger att covid-19 i många samhällen orsakar en social och ekonomisk skörhet som kommer att vara långvarig och destabiliserande. Hon bedömer inte att de grundläggande trenderna som påverkar Sveriges säkerhet har ändrats av pandemin men förstärkts.

– Mer än på länge präglas vår värld av maktpolitik och den starkes rätt. Tillbakagången för demokrati, folkrätt, rustningskontroll och multilateralism har fortsatt. Både den globala regelbaserade världsordningen och den europeiska säkerhetsordningen är allvarligt försvagade, säger Lena Hallin vid Folk och försvars rikskonferens.

LÄS MER: Säpochefen: ”Vi angrips hela tiden av främmande makt”

Tre länder som tävlar

Det säkerhetspolitiska läget utmärks av en stark rivalitet mellan i första hand USA, Kina och Ryssland. Den strategiska konkurrensen omfattar i snart sagt alla områden.

– Sveriges närområden förblir av stor militärstrategisk betydelse för Ryssland och USA. I Östersjöregionen, Barents hav och Nordatlanten har den militära aktiviteten ökat i intensitet och komplexitet. Det främsta syftet är ömsesidig avskräckning och att bygga förmåga, men det innebär risker för incidenter och missbedömningar.

Omvärldsläget är instabilt. De väpnade konflikterna i Ukraina, Syrien och Libyen fortsätter. Spänningarna i Belarus och i Nagorno-Karabach är stora. Ryssland och Turkiet främjar med alla medel sina egna intressen, enligt Lena Hallin.

Främst påverkas den globala ordningen av Kinas fortsatta framväxt, kraftmätningen med USA och ländernas försämrade relationer. Samtidigt förändras konflikternas karaktär och utkämpas på allt flera arenor och med en bredare verktygslåda som underlättas av den snabba teknologiska utvecklingen. Lena Hallin:

– Vår bedömning är att utsattheten för små och medelstora stater som Sverige har ökat och därmed risken för att vi ska utsättas för kraftfulla påtryckningar. Vi drar också slutsatsen att hotbilden mot Sverige blir allt bredare och komplex.

– Vi vet att kvalificerade statliga aktörer söker sårbarheter i vårt öppna digitaliserade samhälle och gör ingen skillnad mellan civilt och militärt, offentligt eller privat. De utnyttjar luckor i vår organisation, genom lagstiftning och våra möjligheter att samverka.

”Två sidor av samma mynt”

Ryssland agerar ofta i en gråzon mellan krig och fred; civila och militära medel kombineras flexibelt. Kinas syn på säkerhet omfattar samhällets alla delar och en unikt långtgående civil och militär integration.

– Att ett militärt angrepp på Sverige inte kan uteslutas och att de yttre hoten ofta manifesteras i vår inre säkerhet är två sidor av samma mynt. Vi ser allt fler kopplingar mellan olika områden och ett enskilt agerande kan ha flera syften. Ett insteg i ett svensk företag kan vara helt affärsmässigt och legitimt, men också vara för att tvätta pengar och få tillgång till samhällskritisk svensk infrastruktur.

Det kan utnyttjas för politiska påtryckningar i fred, samhällspåverkan i kris eller för att skada svenskt försvar. Metoderna är ofta dolda, går att förneka och tvetydiga. De spänner från cyberangrepp och att utnyttja covid-19 för desinformation till att använda ekonomiska beroenden för politisk påverkan och våldsanvändning i fred även med kemiska stridsmedel.

– Under kalla kriget hade främmande makt bildligt talat en strömbrytare. Idag arbetar man mer med en dimmer. Hoten är alltså inte linjära. Det är centralt att förstå att främmande makt åtgärder här och nu kan utgöra allvarliga hot mot vår handlingsfrihet i kris eller krig till exempel genom insteg i digital eller fysisk samhällskritisk infrastruktur som man vill kunna lamslå, säger Lena Hallin och tillägger om satsningen på totalförsvaret:

– Det räcker inte att ÖB och jag är helt överens. När hoten riktas mot alla delar av samhället är det avgörande att vi kan möta dem med en samlad nationell ansats och på bred front stärka säkerhetsskyddsarbetet och motståndskraften i hela vårt samhället. Kunskap är därmed den första försvarslinjen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.