Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
En modell av Beirut, kvarteren där den tidigare premiärministern Rafiqi Hariri mördades i ett attentat som krävde många liv. Bild: Toussaint Kluiters
En modell av Beirut, kvarteren där den tidigare premiärministern Rafiqi Hariri mördades i ett attentat som krävde många liv. Bild: Toussaint Kluiters

Jan Höglund: Morddom kan vidga klyftorna i krisens Libanon

Två veckor efter explosionerna i Beirut kom domen för mordet på den tidigare premiärministern Rafiq Hariri 2005. Den riskerar att vidga de politiska klyftorna i ett Libanon som står inför en existentiell kris.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Bahia Hariri, syster till den mördade premiärministern, tillsammans med andra anhöriga och anhängare, i bön vid Rafiq Hariris grav i Beirut. Bild: Ap
Bahia Hariri, syster till den mördade premiärministern, tillsammans med andra anhöriga och anhängare, i bön vid Rafiq Hariris grav i Beirut. Bild: Ap

Den speciella FN-tribunalen för Libanon sattes upp i Nederländerna med uppdrag att pröva anklagelserna mot misstänkta för den dödliga bombningen för femton år sedan och andra politiska mord i landet vid samma tid.

Fyra personer har stått anklagade i sin frånvaro för terroristbrott: för mord eller medhjälp till mord på 22 personer och försök till mord på 226. Samtliga misstänkta kopplas till Hizbollah, den shiamuslimska och Iranstödda organisationen som spelar en central roll i libanesisk politik och har landets starkaste väpnade milis jämte den reguljära armén.

Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah har förnekat att hans rörelse skulle ha något med mordet på Rafiq Hariri att göra och vägrat lämna ut misstänkta.

Hizbollahs soldater deltar sedan 2012 i det syriska inbördeskriget på regimens sida. De utgör också sedan flera decennier ett ständigt militärt hot mot Israel längs gränsen i söder. Organisationen är terrorstämplad av länder som USA, och EU gör samma bedömning av dess militära gren. Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah har förnekat att hans rörelse skulle ha något med mordet på Rafiq Hariri att göra och vägrat lämna ut misstänkta.

Inga bevis mot Syrien och Hizbollah

Det tribunalen slog fast i den långa direktsändningen på tisdagen när domarna utvecklade den 2 600 sidor tjocka domen var att även om de kan ha haft motiv för att mörda Hariri finns inga direkta bevis för att Hizbollahs ledning eller Syriens regering var inblandade i dådet.

Bevisningen bygger i huvudsak på mobiltrafik. De fyra misstänkta har nekat till anklagelserna. Nu befinns medlemmen av Hizbollah Salim Ayyash skyldig till inblandning i mordet, medan övriga medåtalade frias.

Efter attentatet i centrala Beirut påträffades dna som antogs komma från en manlig självmordsbombare. Men denna individ har aldrig identifierats och rättens ordförande tvivlade i sändningen på om spåren hade funnits på brottsplatsen eller placerats där för att vilseleda.

Rafiq Hariri var en sunnimuslimsk miljardär som ledde flera regeringar efter det långa inbördeskriget, som slutade 1990. Han hade nära band både till USA och Saudiarabien.

Rafiq Hariri var en sunnimuslimsk miljardär som ledde flera regeringar efter det långa inbördeskriget, som slutade 1990. Han hade nära band både till USA och Saudiarabien. Han var kritisk till Syriens dåvarande stora inflytande med militär närvaro i Syrien och var därmed i opposition till dess libanesiska bundsförvanter. Mordet väckte starka känslor och efteråt skedde stora demonstrationer mot den syriska närvaron. Det ledde till att Damaskus tog hem sina trupper.

">
Libanons förre premiärminister Rafiq Hariri (t v) ledde flera regeringar efter det långa inbördeskriget. Han hade nära band både till USA och Saudiarabien. Här i samtal med USA:s före detta president Bill Clinton 2004. Bild: KAMRAN JEBREILI
Libanons förre premiärminister Rafiq Hariri (t v) ledde flera regeringar efter det långa inbördeskriget. Han hade nära band både till USA och Saudiarabien. Här i samtal med USA:s före detta president Bill Clinton 2004. Bild: KAMRAN JEBREILI

Efter mordet blev Hizbollah en mer synlig aktör i det libanesiska parlamentet. Idag är man ett etablerat och mäktigt parti och står bakom landets president och premiärministern som avgick efter explosionerna, men som leder en övergångsregering.

Efter de folkliga protesterna med krav på hela parlamentets avgång och ett nytt politiskt styre utan korruption – något som även utlandet ställer som villkor för att hjälpa till med återuppbyggnaden – är Hizbollah djupt inblandad i maktspelet för att bevaka de egna positionerna.

Precis som president Michel Aoun är Hizbollah emot en internationell utredning av vad som ledde fram till explosionerna som har försatt landet i sin värsta fredstida kris. Den handlar om en ekonomi i fritt fall, en miljon krigsflyktingar och pandemin med just nu ett ökat antal smittade och en vädjan från hälsoministern om att landet ska stängas ner i flera veckor.

Krisen förvärras av ett politiskt system som bygger på religiös, etnisk och politisk grupptillhörighet i en historiskt reglerad och skör balans som, hävdar kritiker med erfarenheten som argument, inte längre fungerar.