Tysklands kansler Angela Merkel möter Frankrikes president Emmanuel Macron vid ett statsbesök i Paris.
Tysklands kansler Angela Merkel möter Frankrikes president Emmanuel Macron vid ett statsbesök i Paris. Bild: Michel Euler/GP

Maktvakuum efter Merkel – öppnar för Macron

Med Angela Merkels sorti följer ett maktvakuum. Tysklands inflytande minskar under överskådlig tid. Det öppnar för den franska presidenten Emmanuel Macron och en annan inriktning för EU.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Söndagens tyska förbundsval är viktigt, inte bara för Tyskland. Det påverkar Europa och även världen. Utgången är osäker. Många väljare har inte bestämt sig. Vinnaren måste blida en koalition, sannolikt mellan tre partier. Förhandlingarna väntas bli svåra, ta lång tid och går inte att förutsäga.

De stora partiernas kandidater att ta över efter Angela Merkel har inte samma karisma och folkliga stöd. En ny undersökning visar att en klar majoritet litar på hennes beslut i internationella frågor. USA:s, Rysslands, Kinas och Frankrikes presidenter når inte upp till samma nivå. Två tredjedelar av tyskarna har förtroende för henne.

LÄS MER:Så minns ”Generation Merkel” hennes tid som kansler

Merkel har i 16 år haft en huvudroll i ett Tyskland som beskrivs som Europas ekonomiska draglok, inom EU och i internationella sammanhang. Med en ny ledning och en oklar utrikespolitisk hållning och position kan, åtminstone initialt, landets ställning försvagas.

ANNONS

Ledde Tyskland genom kriserna

Samtidigt har partiledarna inför valet mindre profilerat sig i sakfrågor än som potentiella efterträdare till en populär politiker. Merkel har stått för stabilitet och väglett landet och EU genom den ena djupa krisen efter den andra – ekonomin, migration, brexit, pandemin. Hon har agerat med diplomati och försiktighet, men också en övertygelse som ofta utmanat.

LÄS MER:Tyske S-toppen: Vi ska bli lika bra som Sverige

LÄS MER:Livet efter Merkel – vem ska nu bossa i EU?

– Vi kan göra det! slog hon fast och öppnade Tyskland för omkring 1,2 miljoner migranter. Hon avvecklade kärnkraften och drev som ordförande i EU igenom ett ifrågasatt och nu vilande investeringsavtal med Kina.

Hon försvarade den nu färdiga ryska gasledningen Nordstream 2 trots protester och sanktioner. Den förre presidenten Donald Trump var öppet föraktfull mot kvinnan som utsetts till världens mäktigaste i politiken. Han beskyllde tyskarna för att åka snålskjuts på det kollektiva försvaret och hotade ta hem eller flytta de amerikanska soldaterna i landet.

LÄS MER:Tio viktiga händelser under Merkels regeringstid

Angela Merkels eftermäle är trots allt, enligt de flesta bedömare, att hon har gjort mycket rätt och få misstag. Hon har skickligt hanterat både demokratiska och auktoritära världsledare i frågor om krig, konflikter och katastrofer. Hon har varit en balanserande och sammanhållande kraft i ett splittrat och skakat Europasamarbete.

Utmaningar väntar Merkels efterträdare

Nu lämnar hon scenen i ett kritiskt skede: Pandemin är inte över. De ekonomiska återverkningarna går inte att överskåda. Klimatomställningen är akut och inte inte bara avgörande för miljön. Den tyska välfärden, industrins konkurrenskraft, avgörs av den snabba utvecklingen. Koldriften måste fasas ut och ersättas, eftersatt tysk infrastruktur och bredband byggas ut.

ANNONS

För Tyskland är EU och försvarsalliansen Nato en hörnsten för säkerheten. Den transatlantiska länken till USA är väsentlig. Men relationen är åter ansträngd efter att USA, Storbritannien och Australien utan samråd med sina allierade i Europa ingått en säkerhetspakt riktad mot Kina i Indiska Oceanen och Stilla havsregionen.

LÄS MER:Frankrike skickar ubåtsräkning till Australien

Beställda franska ubåtar ersätts med amerikanska atomubåtar. Fransmännen känner sig lurade, förbigångna och är upprörda. De får stöd av EU-ledare som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, en tidigare tysk försvarsminister och Angela Merkels förtrogna. Däremot är den officiella tyska hållningen försiktig och försonande.

Macron vill stärka EU militärt

Vid ett telefonsamtal mellan Joe Biden och Emmanuel Macron i veckan lovande amerikanen att inte hålla Paris utanför kommande försvarsbeslut. De ska träffas i Europa senare i år. Redan på fredagen bjöd amerikanen in ledarna för Australien, Japan och Indien till ett möte i Vita huset om strategiskt samarbete mot Kina utan fransk medverkan.

LÄS MER:Frankrike: Kommer att ta tid

LÄS MER:Fransk ambassadör tillbaka till USA

Emmanuel Macron sänder tillbaka sin ambassadör till Washington, men såren tar tid att läka. Han ska ha fått Bidens medhåll om att Europa måste stärka sin egen försvarsförmåga. Ett starkare och mer oberoende EU, även militärt, är en hjärtefråga för fransmannen.

Vid årsskiftet blir Macron ordförande för EU och kommer att driva sin agenda, med siktet inställt på att även bli omvald som fransk president i april. Merkel har varit hans tyngsta medspelare i EU, de har kallats Mercron. Med tyskan borta och en oprövad ny förbudskansler som motvikt ökar hans inflytande över EU. Som ett tecken i tiden signerade Sverige och Frankrike på fredagen en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete. En gemensam insats mot terrorister sker för närvarande i Mali.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS