Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett försvarssamarbete försvåras av motsättningar och brexit i ett splittrat Europa. Donald Trump gillar inte Emmanuel Macrons förslag som dock får stöd av Angela Merkel. Bild: Francois Mori
Ett försvarssamarbete försvåras av motsättningar och brexit i ett splittrat Europa. Donald Trump gillar inte Emmanuel Macrons förslag som dock får stöd av Angela Merkel. Bild: Francois Mori

Jan Höglund: Macrons vision om en EU-armé möter hinder

Kärnan till Macrons EU-armé finns redan. Flera tusen svenskar har bildat dess spjutspets, men aldrig satts in i skarpt läge. Att gå från ord till handling är svårt av både ekonomiska och politiska skäl.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Inför firandet av 100-årsdagen av slutet på första världskriget förra helgen kom Frankrikes president Emmanuel Macron med en varning. Européerna kan inte försvara sig utan en egen armé. Han angav tre skäl: Ryssland, Kina och USA.

Vid ett tal i Strasbourg ställde sig Tysklands förbundskansler Angela Merkel bakom honom. EU behöver en verklig försvarsförmåga när geopolitiska allianser ritas om över hela världen. "Sluta träta och samarbeta mera", var hennes budskap till EU-länderna.

På väg till Paris twittrade USA:s president Donald Trump att Macrons förslag var kränkande. Vid sidan av fransmannen i Elyséepalatset såg han obekväm ut. När Macron förklarade att han menade att Europa måste lägga mer pengar på försvaret, vilket Trump har krävt, föreföll amerikanen ge ett tyst samtycke.

Men i en serie tweets i veckan har amerikanen fortsatt attacken mot Macron. "Betala för Nato eller inte!" skrev han i ett inlägg. I ett annat: "Problemet är att Emmanuel lider av dåliga opinionssiffror i Frankrike, 26 procent, och att arbetslösheten är nästan 10 procent. Han försökte bara byta ämne."

Med självinsikt hade Trump förstått

Men med självinsikt hade Trump förstått att han är orsaken till européernas oro. Den transatlantiska länken är en livförsäkring. USA:s överväldigande militära makt är en garanti för att Natos kollektiva försvar ska fungera både för att avskräcka och i strid.

Donald Trumps nyckfullhet och förtäckta hot om att dra sig ur samarbetet har lett till en insikt hos ledande politiker om att Europa i högre grad måste förlita sig på egna resurser. Det sker i skuggan av det förvärrade säkerhetspolitiska läget med ett aggressivt Ryssland. En ny gråzon mellan krig och fred hör till hotbilden.

Bara dagarna innan Trump kom till Europa blev Finland tionde land att ingå i en försvarskoalition. På initiativ av Macron finns pakten för att främja gemensamma militära investeringar. Samverkan ska även ske kring planering och analys av kriser och eventuella operationer.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är positiv om det inte inverkar menligt på försvarsalliansens förmåga. För USA:s försvarsminister James Mattis är Nato hörnstenen i skyddet av Europa men stöder "nationer som gör mer för att bära bördan".

Samarbetet fördjupas på bred front

På bred front fördjupas det militära samarbetet i Europa. EU-kommissionen hoppas till exempel att en Europeisk försvarsfond på 130 miljarder kronor under 2021-2027 ska bidra till gemensamma inköp av försvarsmateriel. På tisdag är försvarsminister Peter Hultqvist på plats i Bryssel när samarbetet mellan EU och Nato diskuteras. Det är, enligt regeringen, viktigt för att stärka den europeiska säkerheten och förmågan att hantera kriser.

Men i ett av nationalism, motsättningar och brexit splittrat Europa är sammanhållningen hotad. Det förvårar ett försvarssamarbete. Få länder kan eller vill lägga tillräckligt mycket pengar på försvaret för att minska beroendet av USA. Men det kan också paralysera beslutsfattandet.

Sedan 2007 har EU haft stridsgrupper som inom 10 dagar ska kunna vara på plats någonstans i världen vid civila kriser eller militära konflikter. Sverige har vid tre tillfällen ställt personal och utrustning till förfogande, totalt över 5 000 män och kvinnor.

Ännu har EU:s stats- och regeringschefer inte kunnat fatta beslut om att sätta in styrkan trots att det har varit påkallat av kriser både på Balkan och i Centralafrika.

Politiska och finansiella hinder står i vägen för Macrons vision om en EU-armé.