Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: JESSICA GOW / TT

Elaine Eksvärd: Mörker i himmel, men sol i sinne

Jag önskar att jag hade ett sätt att säga till energislukare och kroniskt negativa personer. Säga att de skulle behöva lägga om spåren i hjärnan en smula eftersom tanketågen leder till negativa destinationer hela tiden, skriver Elaine Eksvärd.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

November är väl kanske den deppigaste månaden under året i Sverige. Inte riktigt höst, inte alls vinter. De färgglada löven har sedan länge fallit ner och nakna grenar gungar i de kalla vindarna. Vi svenskar är rätt väderfixerade och tror att det är vår primära källa till gott eller dåligt humör.

”Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” säger vi för att rycka upp oss de regniga dagarna. Men jag tänker att motsvarande talesätt borde finnas om humöret och människor. Det sista man ska oroa sig över den mörka vintertider som stundar är kläder. Däremot personerna vi omger oss med samt om ett rum lyser upp eller sjunker ihop när vi kliver in i det. Hur är det för egen del? Fundera en stund eller kolla hur stämningen blir nästa gång du kliver in i ett rum.

Ser jag till mig själv så beror det helt på, såklart. Men jag har faktiskt följt rådet att hålla mig för mig själv eller med nära och kära när energin är låg och humöret på botten. Ett utmärkt råd! Vem vet vilken kollega jag dränerar på energi den låga dagen på jobbet. Energin som hennes barn kanske hade behövt just den dagen. Men så kom jag och var negativ. Tacka vet jag policyn att göra jobbet där man är som mest kreativ. Dåliga dagar är jag mer kreativ långt bort från alla människor, och de är mer kreativa utan mig.

Jag önskar att jag hade ett sätt att säga till energislukare och kroniskt negativa personer. Säga att de skulle behöva lägga om spåren i hjärnan en smula eftersom tanketågen leder till negativa destinationer och slutsatser hela tiden.

Jag minns när vi för en massa herrans år sedan åkte utomlands med ett annat par. Vi satt på en restaurang med svindlande havsutsikt, solnedgång, maten hade precis serverats och vi skulle skåla för de tio dagar vi hade att se fram emot i detta semesterparadis när kvinnan i det andra paret plötsligt gnisslar: ”Min gaffel har bara tre taggar istället för fyra, det var ju typiskt”. Hennes tanketåg hade lett till så många negativa destinationer förr att hennes hjärna hittade mikroskopiska negativiteter även i paradiset. Nu i efterhand är jag nästan imponerad av hennes kreativitet. Tänk om man hade kunnat vända på steken och hon hade hittat mikroskopiska lyckokorn även i helvetet. Det finns sånna människor och jag älskar dem. Men personer som gaffelkvinnan gjorde mig till en kvittrande projektledare som envist försökte få henne att se saker positivt. Ni vet kvittrande med en irriterande underton av ”kan-du-inte-se-det-positiva-kärringjävel”. Men jag sa "Men vinet smakar gott!”.

Jag tycker det är helt dränerande att agera positiv projektledare så istället smittas jag och blir sur likt den negativa. Jag önskar att det fanns ett talesätt som fick de mörka sinnena att byta spår till positiva destinationer. Jag tror att jag har ett på lut som vi kan testa för att i alla fall behålla sol i sinne denna stundande vinter. "Det finns inga dåliga dagar, det finns bara folk som klagar.”

Den borde få fart på spårbytet.

Elaine, retoriker och abdikerad projektledare.