Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Målet för bostäder nås inte i år

Det tog för lång tid för de styrande i Göteborg att få fart på byggandet. Det medger Ulf Kamne (MP). Men inte heller i år nås målet. Hittills är enbart 751 bostäder av de planerade 5 000 klara att byggas. Detaljplaner för Frihamnen, Masthuggskajen och Karlatornet är försenade.

År efter år misslyckas de styrande i Göteborg att nå sina mål för bostadsbyggandet. Nu planeras för fler bostäder än på länge, men fortfarande är antalet antagna planer alldeles för lågt i förhållande till målen, och behoven. 
Målet för 2016 är 5 000 bostäder i antagna planer, prognosen nu är att mellan 3 000 och 3 500 kommer att vara klara. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sedan valet 2014 är det miljöpartisten Ulf Kamne som är ordförande i byggnadsnämnden. Han är inte orolig över att målet inte nås. 
– Vi hade en ambition att något av de jättestora projekten - Frihamnen, Masthuggskajen och Karlatornet, skulle ligga klara före årsskiftet. Men det viktiga är inte att nå målet för ett enstaka år, det är byggtakten vi är ute efter. 

Ulf Kamne tror att de kommer ikapp i början av nästa år och sedan kan hålla tempot. Han betonar att det byggs mer än på 40 år i Göteborg.
 

Varför har det dröjt så länge innan byggandet ökade? 
– Det är ganska mänskligt att de politiker som var med och fick sälja hus och riva fastigheter på 90-talet hade svårt att ställa om. I efterhand är det lätt att se att de borde ha planerat för en bostadsexpansion. Det tog för lång tid att ställa om. Nu ligger vi fem, tio år efter.

Förseningar kostar, men ingen har en siffra på hur mycket. Axel Josefson sitter i byggnadsnämnden för Moderaterna. Han är bekymrad över ekonomin och inte lika säker som Kamne på att målen kommer att kunna nås, ens på sikt.
– Nej, det tror jag inte. Det skulle kräva andra prioriteringar för att klara det och man måste våga släppa fram tjänstemännen och lita på deras expertis. Jag ser inga sådana tecken från det rödgröna styret.

Axel Josefson tycker att byggnadsnämnden under Ulf Kamnes ledning står för en ideologiskt färgad stadsutveckling och detaljstyr alldeles för mycket.
– De driver på för ett mer eller mindre bilfritt Göteborg. Och så driver det frågan om kvartersstad och verksamheter i bottenvåningar hårt, vilket leder till återremisser och onödiga konflikter med boende. Till exempel i Toredamm i väster eller i Björkekärr där man mot de boendes vilja och stadsdelsnämnden vill driva igenom verksamhetslokaler

Det finns alltså ingen samsyn om kvartersstad och blandstad?
– Det beror lite på var du placerar det. I de centrala delarna är det självklart att vi ska bygga på kvartersstaden. Men vi har områden med olika karaktär och det ska finnas utrymme att bevara och utveckla den. Vi tycker inte att one size fits all.

För att snabba på planerna vill Axel Josefson dels att tjänstemännen ska jobba mer självständigt, dels att byggbolagen ska få sköta större delen av planarbetet och att stadsbyggnadskontoret ägnar sig mer åt strategisk planering. Ulf Kamne menar att problemen snarare handlar om för lite politisk styrning, än för mycket. Han har stora förhoppningar på den pågående översynen av facknämndernas antal och uppgifter.
– Många talar om att det finns för många bolag i Göteborg, men det finns också för många nämnder. Vi måste bli bättre på att samordna och styra genomförandet för att nå målen.

Enligt Ulf Kamne finns det dock fler anledningar än bristande samordning till att planer försenas. Han nämner att lagstiftningen i Plan- och bygglagen tillkom i en tid då det var viktigare att bevara än att utveckla och bygga nytt. Andra käppar i hjulen är brist på kompetent personal och svårigheter med logistik när många stora projekt ska genomföras samtidigt. Men Ulf Kamne tror att mandatperiodens mål kommer att nås.
– Vi har ett övergripande mål om att bygga bort bostadsbristen och att bättre möta bostadsbehoven. Vi kan producera planer och hoppas att byggtakten ska hållas. Ambitionen är att mellan 3000 och 5000 bostäder ska byggas om året, stabilt över tid. Men vi kontrollerar inte byggandet. 

Stadsarkitekt Björn Siesjö vill ha en regel som minskar tiden mellan antagen plan och byggstart, men Ulf Kamne ser inte det som en lösning.
– I alla fall inte nu. Byggföretagen är med på banan, det är inte där det är problem.

Axel Josefson vill inte spekulera i hur många bostäder det kommer att bli under mandatperioden, men tror inte att målen nås.
– Det brukar alltid heta att vi jobbar igen och att det löser sig i slutändan. Men har det börjar bli problem har de en tendens att fortsätta.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.