Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lövin vill ge hopp och framtidstro

ANALYS: Isabella Lövin ska ge den visionära realisten ett ansikte. Hon är så långt från en miljömupp man kan komma.

När Isabella Lövin valdes till nytt språkrör i Miljöpartiet lanserade hon sig med ett nytt begrepp: visionär realist. Under kongressen började också partiets omprofilering. Man vill lägga större fokus på miljö- och klimatfrågorna, partiet ska betona vad det åstadkommit och vara framtids- och teknikvänligt, snarare än att bara höja skatter och säga nej.

Isabella Lövin är en utmärkt bärare av detta budskap. Hon har ett förtroendekapital för sitt arbete med fiskefrågan i Europaparlamentet och hon är relativt obefläckad av partiets skandalkantade vår. Men för MP gäller det att hennes legitimitet också kan smitta till partiet.

I Almedalstalet berättar hon om Sverige som ett hopp i världen och som en nation som möts med respekt. Det vill miljöpartister gärna höra. Hon väver samman sina båda ministerposter, bistånd och klimat, och pekar på att Sverige driver på i hållbarhetsfrågor och har en realistisk färdplan för att uppnå FN:s hållbarhetsmål 2030.

Vid pressträffen tidigare under dagen presenterade Isabella Lövin en ny nationell samordnare. Ännu en. Men just Svante Axelsson, avgående ordförande i Naturskyddsföreningen, kan möjligen bli lite mer än ännu ett namn. Han har varit en tung kritiker av Vattenfalls brunkolsaffär, och sa att han har kvar samma åsikt. Men han vill också göra vad han kan för att Sverige ska bli världens första fossiloberoende välfärdsland och det är det som är hans nya uppdrag. 

På scenen fanns också tre representanter för svenska storföretag som är med i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Visionär realism, som sagt. Isabella Lövin är så långt från nidbilden av en miljömupp man kan komma. 

I talet tar hon också upp frågan om varför så många mår så dåligt trots att vi har det så bra. Det temat fanns också med i hennes installationstal. Och i Gustav Fridolins sommartal. Frågor om psykisk hälsa, om stress och lycka finns det ett sug efter. Feministiskt initiativ bars fram av en längtan efter politiker som talar ett annat sorts språk. 

I Almedalen har hon en entusiastisk publik. Frågan är hur talet om gröna samhällsbärare och visionära realister landar hos bredare väljarlager. Isabella Lövin gör, liksom Jan Björklund, ett hedervärt försök att beskriva partiets hjärtefrågor och strunta i dagordningen som i Almedalen mycket har handlat om integration. Men MP har en lång väg till euforin 2014 när partiet fick över 15 procent i EU-valet. Väldigt lång väg.      

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.