Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Lättare när nån bryter benet, än har ont i själen"

Sjukskrivningarna kostar Göteborgs stad 400 miljoner kronor varje år. Politikerna är överens om att något måste göras, men har olika lösningar på problemet.

Ann-Sofie Hermansson (S) är nytillträdd kommunstyrelseordförande och säger att frågor om arbetsmiljö och organisation är bland hennes viktigaste. Ändå blir hon förvånad när hon hör att sju av Göteborgs stadsdelar är sjukast i hela landet.

– Det jag har fått mig till livs att det inte skiljer så mycket över landet. Till slut börjar man värja sig för bilden att Göteborg är sämst i världen. Det är högt på andra håll också.

Vilket ansvar har S?
– Vi har ett ansvar för vi har styrt i staden. Men det är kombinerat med regeringens insatser. Den borgerliga regeringen drog ner, de hade verkligen inte fokus på arbetsmiljön. Ska vi vara självkritiska är det kanske så att vi i första hand har haft ögonen på den fysiska arbetsmiljön. Det är lättare när nån bryter benet, än när nån har ont i själen.


Regeringen och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har föreslagit att arbetsgivaren ska stå för 25 procent av ersättningen efter 90 dagars sjukskrivning. Det kommer att slå ekonomiskt hårt mot kommuner och regioner, men Ann-Sofie Hermansson tycker att förslaget är bra.

– Det är bara att bita i. Ska man göra något åt det måste man börja där problemen är, med människors arbetsmiljö. 

Hon menar att dagens arbetsliv inte är avpassat för vanliga människor. 

– Vi har organiserat det för 110-procentare och där finns inte utrymme för att livet inte alltid går på räls. Vi jobbar som idioter och går hem och är utbrända. Nej, vi har inte, och nu talar jag generellt och inte bara om Göteborg, vi har inte haft fokus på det här.

Finns det något särskilt i Göteborg som gör att sjukskrivningarna är särskilt höga här?
– Det kan vara ledningsstrukturer. I ledarskapet finns alltid lösningar och problem. Men om det är värre här… generellt har vi organiserat offentlig sektor som om det var löpande bandet. Vi är inte unika i Göteborg. För mig var det nytt ska jag vara ärlig och säga, att vi hade sämre siffror här.

LÄS MER: Socialsekreteraren: Det finns ett systemfel


Ann-Sofie Hermansson tror att lösningen finns längst ut i linjen.

– Jag tror att om man frågar socialsekreteraren eller 60-pluskvinnorna i hemtjänsten, så vet de ganska noga var problemen är. Det handlar om att börja lyssna på dem. 

Varför har ni inte lyssnat?
– Jag tror att vi har lyssnat, men kanske har vi inte alltid förstått hur central arbetsmiljön är. Där kan jag vara självkritisk, ihop med många. Man tror att det räcker med att organisera saker i teorin och så funkar det inte alltid i praktiken.

Många socialsekreterare beskriver att de är rädda, för att inte räcka till, för att deras klienter inte ska få den vård som behövs. Men också för repressalier om de säger ifrån. Hur ser du på det?
– Det är inte klokt och det är ett misslyckande. För är det någonstans vi behöver folk som säger ifrån är det där. En ängslig organisation, det vill jag inte ha. Det har vi inte råd med. Vi behöver deras dådkraft och kreativitet.

Så vad behövs?
– Det är inte raketforskning, Det är hållbar bemanning, administrativt stöd och att chefer inte ska ha för många under sig. Men också det här psykosociala att det ska finnas ett stöd, man behöver ha ögon på det där.

Hållbar bemanning innebär rimligen fler anställda. Finns de pengarna?
– Det var väldigt välkommet med de 358 miljoner kronorna från regeringen nästa år. Resurserna är alltid ändliga, men jag tror att vi kan göra så mycket mer. När du säger att folk är ängsliga är det inte bara pengar. Vi behöver titta på hur våra chefer har det, inte minst de i första linjen. 


Ann-Sofie Hermansson skulle vilja starta ett pilotprojekt där kvinnor i hemtjänsten som jobbar sina sista år innan pension skulle få bli mentorer en del av sin arbetstid.

– Plocka in nyanlända och unga arbetssökande och låt dem gå bredvid 60-pluskvinnorna som får det lite mindre tungt. De ska få lov att gå med flaggan i topp. Det kommer att kosta. Å andra sidan kanske folk inte är sjuka så mycket och man kanske orkar jobba till pension utan att bita ihop. Det ska vara roligt att gå till jobbet.

Vad talar för att ni ska lyckas att vända utvecklingen den här gången?
– Man vet aldrig det, men är det något jag är besjälad av så är det detta. Mår man bra på arbetet och har yrkesstolthet och arbetsglädje blir man frisk. Jag tror att vi kommer att se tillbaka på den här tiden och säga vi var galna som organiserade arbetet på det där sättet. Det var inte så kostnadseffektivt heller. Det kostade både pengar och mänskligt lidande.

LÄS MER: Rädslan gör folk sjuka

Moderaten Maria Rydén är vice ordförande i personalutskottet. Hon är inte förvånad över att Göteborg ligger dåligt till när det gäller sjukskrivningar. Men inte heller hon vet varför det är så.

– Det undrar jag också, så klart. Vi har sett under så många år i medarbetarenkäterna att personalen inte mår bra. Var femte känner sig trakasserad på arbetsplatsen. Det är ett systemfel.

Vad är systemfelet?
– Hur man än resonerar kommer man alltid tillbaka till ledarskapet. Jag är helt övertygad om att våra chefer inte har rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Jag skulle vilja ge dem mycket mer frihet att driva sina verksamheter. 

Maria Rydéns favoritexempel är intraprenaden Gerdas gård, där personalen har stort inflytande och chefen har större handlingsutrymme än på ett vanligt äldreboende. 

– Där är sjukskrivningarna på 2,5 procent. Nu har också Norra Hisingen startat en intraprenad på Bäckebols äldreboende och fått ner sjukskrivningstalet till 2,5 procent medan andra verksamheter har 9-10 procent.

Skulle det funka om det infördes överallt?
– Det tror jag. Det lysande exemplet är på Tjörn, det har fungerat bra i många, många år. Jag är helt övertygad om att personalen som jobbar vet hur de vill lägga upp sin dag och vi i politiken ska inte in och pilla i det. Vi måste ha tålamod och tilliten till att de gör sitt jobb. Vilket de gör om de får rätt förutsättningar.

LÄS MER: Göteborg är den sjukaste staden


Alliansen har länge kämpat för att LOV, Lagen om valfrihetssystem, ska införas i Göteborg. Nu finns en majoritet i kommunfullmäktige och ett beslut om utredning av LOV i hemtjänsten har tagits.

– Vi behöver konkurrens. Då kan också kommunens anställda visa hur duktiga de är.

I början av året beslutade politikerna att ta fram en handlingsplan för att få ner sjukskrivningarna inom äldreomsorgen. Maria Rydén tycker det är bra, men att den borde ha varit på plats för länge sedan. Hon vill också ingjuta mod i cheferna.

– Vi ska ha chefer som är närvarande i sitt ledarskap och modiga. Ordet modig använder jag väldigt ofta. Jag vill se lite mer mod och att man står på sig och håller fast vid sin idé. Allt behöver ju inte kosta pengar.

Hon säger att hon har hört att socialsekreterarna säger att det nya chefsledet som infördes i och med bantningen av antalet stadsdelar 2011 gör organisationen otydlig.

– Jag har hört det men det är svårt att veta hur vi skulle göra något åt det. Jag har inte sett något bra förslag eller önskemål. Det måste komma från verksamheten.

Du ser ingen anledning att slopa ett chefsled? 
– Jag har inte fått det till mig så tydligt. Vi får kanske se över det. Jag besökte ett äldreboende nyligen och blev så glad när jag hälsade på en administratör. Då tänkte jag äntligen en chef som vågar. Rätt person ska göra rätt saker sa den chefen. 

Många talar också om att de är underbemannade. Kommer det att bli fler anställda i ett moderatstyrt Göteborg?
– Vi måste få en annan personalpolitik, cheferna måste ha rätt förutsättningar. Vi behöver in med mer mentorskap och trygghet. Besluten som fattas härinne måste nå ända ut i organisationen. Jag undrar om det gör det i dag. Även motsatsen, när det uppfattas som stökigt och motstånd då måste vi och stadsdelsnämnderna få veta det, Det är först då vi ser hur det fungerar. 

Finns resurserna för fler anställda i till exempel förskolan och socialtjänsten i er budget?

– Vi måste nån gång våga titta på frågan vad som är ett rimligt antal barn och personal. 

Men har ni pengar att lägga på extra personal?
– Vi har samma påse pengar. Absolut. Sen är det återigen frågan om att personalen ska få lägga upp dagen.

Men om man är för få spelar det ju ingen roll hur man lägger upp dagen.
– Nej, jag har inget jättebra recept för detta. Vi kan inte lova guld och gröna ängar, utan vi hoppas att vi med vårt sätt att tänka kan göra vissa besparingar genom att få in mer konkurrens och ett annat utbud. 


Ann-Sofie Hermansson säger att arbetsmiljö är en prioriterad fråga för henne. Har du märkt det? 
– Nej, inte alls. Det är vi i alliansen som sitter och kommer på saker och utredningar hela tiden. Det är vi som vill ha uppföljningar, det är inget som kommer automatiskt. Man får be om allting, säger Maria Rydén. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.