Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Jan Höglund: Kuppmakare pressas i Mali – över 130 dödade i Burkina Faso

Över 130 personer dödades i en ny massaker i Burkina Faso. Samtidigt avbryter Frankrike militärt samarbete med kuppmakarna i Mali. Men insatsen, tillsammans med en svensk elitstyrka, mot jihadistiska terrorister fortsätter.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Det jihadistiska våldet från grupper med koppling till IS och al-Qaida har eskalerat i år i Sahelregionen söder om Sahara, särskilt i vad som kallas dödens triangel: Mali, Burkina Faso och Niger.

Natten mot lördagen dödades över 130 civila i en attack mot en by i norra Burkina Faso. Bostadshus och en lokal marknad brändes. Gärningsmännen beskrivs som terrorister. Ingen grupp tog under dagen på sig ansvaret. Burkina Fasos regering har utlyst 72 timmars landssorg.

FN-chefen António Guterres är "upprörd" över händelsen. Han "fördömer starkt den avskyvärda attacken och understryker det brådskande behovet av att det internationella samfundet fördubblar stödet till medlemsländerna i kampen mot våldsam extremism och dess oacceptabla mänskliga vägtull", uppger hans talesman.

I Nigeria dödades minst 88 människor i en attack mot sju byar. De beväpnade angriparna kom på motorcyklar och plundrade, brände och avrättade. I nordvästra och norra Nigeria har kriminella gäng, vissa med anknytning till islamistiska Boko Haram, ökat sin terror mot skolor. Hundratals elever har kidnappats för att pressa föräldrar och myndigheter på lösesummor.

Den nya attackerna sker i ett kritiskt skede av kampen mot jihadistgrupperna. I det oroliga Mali tog i förra veckan för andra gången på tio månader militär makten. Landets högsta civila ledare sattes i husarrest. Kuppledaren överste Assimi Goïta utsågs till övergångspresident.

Hans motiv för att avlägsna presidenten och premiärministern var att de hade misslyckats och försökt sabotera utvecklingen. Enligt Assimi Goïta ska en ny premiärminister utses och valet kommer att hållas nästa år som planerat. Men det är en utfästelse som många tvivlar på.

De internationella reaktioner har varit skarpa med hot om sanktioner. Afrikanska unionen, AU, och den västafrikanska ekonomiska organisationen Ecowas har fryst ute landet så länge officerarna inte respekterar de demokratiska spelreglerna.

LÄS MER: Mali utesluts från Afrikanska unionen

Ökad islamistisk radikalisering

Frankrikes president Emmanuel Macron hotar ta hem de franska trupperna från Mali om den politiska instabiliteten leder till en ökad islamistisk radikalisering. För att sätta press på kuppmännen meddelade den franska militärledningen på torsdagen att Ecowas och AU hade satt "ramarna för den politiska övergången i Mali". Alla gemensamma militära operationer med maliska styrkor stoppas tills garantier ges för en återgång till ett civilt styre.

Franska trupper kommer att fortsätta att verka självständigt, heter det.

Den franska närvaron är viktig i regionen. De nationella säkerhetsstyrkorna är svaga och saknar egna resurser för övervakning, underrättelseinhämtning och transporter, som helikoptrar. Frankrike har 5 100 man i en operation mot militanta jihadister i Mali, Burkina Faso, Niger, Tchad och Mauretanien. I vad som heter Task Force Takuba ingår även ett svensk specialförband om cirka 150 personer med egna helikoptrar med bas i Gao i östra Mali.

Där finns numera även huvuddelen av de svenskar som ingår i FN-styrkan Minusma. Sammanlagt finns över 15 000 utländska soldater i de olika operationerna. Den fredssyftande verksamheten, eller terroristjakten, påverkas inte direkt av det franska beslutet vare sig för FN eller Task Force Takuba.

Men det faktum att landets militära ledning inte längre är legitim är bevärande och möjligen skadlig i en sårbar region med stora spänningar, svaga statsmakter och en militant jihadism som inte bara breder ut sig i Afrika utan även anses vara ett potentiellt hot mot västvärlden. Mali betraktats i dag som det säkerhetsmässigt farligaste FN-uppdraget.

Läs även: Västsvenskar i Mali – skapar trygghet i en våldsam värld

Fattig och konfliktfylld region

Kriget bröt ut i landet 2012 när en tuareggerilla med stöd av extremister tog kontrollen i norra delen av landet. De avancerade söderut och intog bland annat Timbuktu, där sharialagar praktiserades. När huvudstaden Bamako hotades ingrep Frankrike och FN:s operation växte snabbt. Men freden är ännu avlägsen med stor oro och mycket våld inte minst kring gränsen mellan Mali och Burkina Faso.

Det är en fattig region plågad av konflikter med historiska, etniska och religiösa rötter. Klimatförändringarna är påtagliga. Migrationen ökar internt och över gränserna och främjar människosmuggling och annan kriminalitet. Bara i Burkina Faso är nu över en miljon människor på flykt. Brist på mat, arbete och jord för bete eller odlingar underblåser en väpnad kamp mellan grupper. Militanta islamister utnyttjar lokala motsättningar.

Med en ökande islamistisk terror över flera delar av Afrika kan västliga bedömare och regeringar inte skönja ett slut på de internationella insatserna.