Krisen äventyrar Sveriges medlemskap i Nato

Regeringen har brett stöd i riksdagen och i Nato. Men agerandet gentemot Turkiet kan ifrågasättas. Statsministern förnekar att Sverige hamnat i en återvändsgränd. Men tonläget är högt och äventyrar medlemskapet i försvarsalliansen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Svensk demokrati med grundlagsfäst yttrandefrihet och rätt att demonstrera ställs mot, med brittiska Economists rubrik på första sidan, ”Turkiets hotande diktatorskap”. Spektakulära protester med en docka av president Recep Tayyip Erdogan och en provokativ koranbränning utanför Turkiets ambassad har väckt den allt mer auktoritäre turkiske ledarens vrede. Sverige ska inte räkna med ett godkännande, är hans budskap.

Vid en presskonferens på tisdagskvällen sade statsminister Ulf Kristersson att han har fått ett entydigt budskap från den finländske utrikesministern Pekka Haavisto om att Sverige och Finland går med i försvarsalliansens hand i hand. Han manade till lugn för att komma tillbaka till en fungerande dialog i Nato-processen.

ANNONS

– Jag vill mana alla i Sverige att inse allvaret. Det är det värsta vi har varit med om sedan andra världskriget. Det handlar ytterst om två saker. I Sverige råder fullt ut svensk yttrandefrihet. Det är den vi vill försvara med vårt Nato-medlemskap.

Han framhöll att en bred majoritet finns för att Sverige och Finland ska gå med.

– Ingen nationell säkerhetsfråga är viktigare än att vi med Finland snabbt blir medlemmar i Nato.

Samtidigt kan Finland inte hindras om Sverige permanent blir utestängda. Det är begripligt, tillade statsministern.

Han ville inte göra en tolkning om vad som händer hos Erdogan.

– Vi har träffats, talats vid under flera timmar och kommit fram till en överenskommelse. Det tar jag fasta på.

Försvarsminister Pål Jonson, statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström höll en pressträff på tisdagen med anledning av Nato-processen och Sveriges säkerhet.
Försvarsminister Pål Jonson, statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström höll en pressträff på tisdagen med anledning av Nato-processen och Sveriges säkerhet. Bild: Pontus Lundahl/TT

Ulf Kristersson uppfattade det inte som att Erdogan stängt dörren för svenskt medlemskap.

– Det finns en ilska, de uppfattar en provokation. Jag vill komma tillbaka till en fungerande dialog igen. Turkiet fattar turkiska beslut. Då måste man ha respekt. Jag vill mana till lugn i den här processen.

– Sverige, Finland och Turkiet har en trilateral överenskommelse. Den går bra. Men det är uppenbart att vi inte tycker lika om allt.

Is i magen och tyst diplomati hade kanske tjänat den svenska ansökningsprocessen bättre.

Statsministern sade också att det finns provokatörer som vill försämra Sveriges relation till andra länder. Deras agerande leder till att Sveriges Natomedlemskap försenas, sade han.

ANNONS

Utrikesminister Tobias Billström underströk vikten av svensk yttrandefrihet. Men han sade att brännandet av böcker har en mycket mörk historia.

– Att påpeka det är knappast att krypa för Turkiet.

Billström noterade också att det finns röster i sociala medier som vill bojkotta svenska varor.

Ett ja till medlemskap kan dra ut på tiden, bortanför det turkiska presidentvalet i maj. Den svenska regeringen har beklagat och gjort skarpa uttalanden om den senaste tidens protester för att försöka lugna de turkiska känslorna i en balansakt som riskerar att gå över styr om den inte hanteras med eftertanke och tålamod.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan på måndagen.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan på måndagen. Bild: AP

Is i magen och tyst diplomati hade kanske tjänat den svenska ansökningsprocessen bättre i ett extremt uppskruvat läge. Nu har resor och möten ställts in och kontakterna med Ankara brutits tills vidare. Den svenska ambassaden i Turkiet stängdes på tisdagen av oro för demonstrationer, som även förekom i andra muslimska länder mot koranbränningen.

I själva verket finns inga garantier för Erdogans fortsatta agerande.

Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto tog snabbt tillbaka vad han sagt i finländsk tv om att Finland kan komma att gå vidare ensam utan Sverige. Det sände chockvågor inte bara över Östersjön. Det uppges ha lett till diplomatisk aktivitet på högsta nivå med samtal från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och USA:s utrikesminister Antony Blinken.

ANNONS

Den svensk-finländska processen är gemensam, betygas det nu från Helsingfors, som en bekräftelse på vad som har präglat det nära samarbetet och avgjorde det svenska beslutet att överge alliansfriheten.

Men det väcker frågetecken och sår tvivel. Hittills har 28 av 30 Nato-länder sagt ja till Sverige som medlem. Ungern väntas göra det nästa månad. Sedan återstår Turkiet. Enighet måste råda. USA villkorar, enligt uppgift, försäljningen av amerikanska F-16-stridsflygplan till Turkiet med att landet godkänner Sverige och Finland.

En fortsatt turkisk vägran är ett hot mot Natos sammanhållning, i den största säkerhetspolitiska krisen i Europa efter andra världskriget. Det är sannolikt att Erdogan till slut ger med sig. Men det händer inte i morgon. I själva verket finns inga garantier för Erdogans fortsatta agerande. Han för ett högt politiskt och psykologiskt spel med stora insatser och med Sverige i en gisslansituation.

LÄS MER:Tunga vapen drar in väst i kriget

LÄS MER:Fem punkter: Slaget om Soledar

LÄS MER:ÖB Micael Bydén om Sveriges samarbete med Nato

LÄS MER:Nyhetsåret 2022 – och de goda berättelserna vi inte får glömma

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS