Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jobben hamnar i innerstan

Av 17 kommunala förvaltningar ligger en i förorten. – Om man vill ha en stad där alla känner sig delaktiga är det något man borde fundera på, säger Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Det brukar heta att man borde flytta ut myndigheter från Stockholm för att få hela Sverige att leva. På det lokala planet skulle motsvarande diskussion kunna handla om förvaltningar, kommunala bolag – och förorten. 
Ove Sernhede säger att man pratade mycket om vikten av ett levande lokalsamhälle i förorten när han började jobba som socialarbetare i slutet på 1970-talet. Men att den diskussionen är borta sedan länge.
Nu riktas allt intresse mot den köpstarka medelklassen och den centrala stadskärnan.
Och det är i innerstaden de flesta kvalificerade kommunala arbetsplatser återfinns.
• Av Göteborgs stads 17 fackförvaltningar ligger 12 i stadsdelen Centrum. Utantag är bland andra idrott- och förening som ligger på Kviberg och miljöförvaltningen ligger i Majorna-Linné. Bara kretslopp och vatten ligger i ett mer utsatt område.
• Även majoriteten av de kommunala bolagen har adress i Centrum. De flesta som ligger i en annan stadsdel ligger ett stenkast från centrum, på andra sidan älven. Två – Gårdstensbostäder och Utveckling Nordost, som båda har direkt koppling till området – ligger i Angered.
Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, säger att "det är klart att det har betydelse" var staden väljer att placera sina verksamheter.
– Kommunen borde vara ett föredöme i det här avseendet, men det har varit svårt att argumentera för det här hela-staden-perspektivet. Det är samma sak på Universitetet.
När GP pratade med gruppledarna i fullmäktige efter det senaste våldsdådet i Biskopsgården var det en som lyfte fram idén att flytta ut förvaltningar – Helene Odenjung (L).
– Jag hade gärna sett att man flyttade ut en myndighet från Stockholm och lade den i Angered eller Biskopsgården. Men det räcker inte. Kommunen måste också ta sitt ansvar. Allt måste inte ligga i centrum.
Men hittills har det varit svårt att få gehör, konstaterar hon.
– Oftast får man höra att det är lokalbrist. Det är korrekt, men det går ju att göra någonting åt – det finns mark.
Varför tycker du att det här är viktigt?
– Om vi flyttar ut arbetsplatser skulle det ge fler arbetsplatser, i form av restauranger och annat. Och de som bor här skulle känna sig mindre övergivna.
Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) säger att det kan vara en bra tanke att flytta ut verksamheter till fler delar av staden. 
– Sedan kan man inte bara flytta hursomhelst. Det måste vara rationellt. Men när det finns tillfälle finns det kanske en poäng i att tänka på det.
Samtidigt, säger hon, är det ju inte så att staden helt övergett ytterområdena. Stadsdelsförvaltningarna är lokalt placerade och har en bred verksamhet.
Vilken betydelse fler kommunala verksamheter i förorten skulle ha kan man ha olika uppfattning om. Socialdemokraten Christer Gustafsson, som bor i Biskopsgården och sitter i Västra Hisingens stadsdelsnämnd, tror inte att det spelar någon större roll. Det viktiga är var de som jobbar där bor, menar han. Anställda som dyker upp på morgonen och försvinner igen på eftermiddagen skulle inte tillföra så mycket.
Professor Ove Sernhede säger att det egentligen bara är en liten den i en betydligt större fråga: den att stora delar av befolkningen inte känner att de är en del av staden.
– Göteborg är en väldigt segregerad och uppdelad stad och förlorarna av de senaste 20-30 årens utveckling är de som bor i miljonprogramsområdena. Tittar du på arbetslöshetssiffrorna eller hur skolorna ser ut ser du en skiktningsprocess, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.