Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Joakim Lamotte: Joakim Lamotte: Gör inte barn könsneutrala

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det utspelade sig en scen på pendeltåget. I vagnen satt en mamma och en pojke i klänning med blommor och retrofärger. Inget märkvärdigt med den saken. Pojkar i klänningar händer det att man ser ibland nuförtiden. Det som satte händelsen i annan dager var att pojken uppenbarligen inte kände sig bekväm med klänningen och påtalade detta gång efter annan till mamman. Hon försökte ignorera hans protester så gott det gick, men efter mer intensiva invändningar fick hon till slut lova att byta ut klänningen mot jeans och tröja när de kom hem.

Det fick mig att tänka på de föräldrar som jag har stött på i olika sammanhang som i jämställdhetens namn ägnar en stor del av livet åt att experimentera med barnens könstillhörighet. På Facebook pågår intensiva och nervösa konversationer om när han och hon bör bytas ut mot hen i barnböcker, hur man gör för att få flickor att leka med bilar istället för dockor, och vad som är smidigaste sättet att förklara för sina döttrar att de inte får önska sig några prinsessleksaker när de fyller år, eftersom prinsessattiraljer och rosa tyll, i vissa kretsar, är djävulens påfund.

Då jag själv har två döttrar som älskar dockor, färgen rosa och att klä ut sig till prinsessor är det svårt att inte reagera på all ängslig smörja som vissa försöker pracka på en i tid och otid. Samtidigt har jag själv gjort misstaget att försöka ge mina döttrar leksaker som de är helt ointresserade av, i något slags tafatt försök att vara genusmedveten. Ibland får jag känslan av att dessa experiment stjälper mer än vad de hjälper barnens utveckling.

Jag kallar mig feminist, men ställer inte upp på ambitionen att sudda ut allt som identifierar flickor och pojkar för att göra dem könsneutrala. Det är fanatiskt och gynnar inte barnens identitetsskapande. Låt dem utforska sin identitet, ge dem alternativ, men tvinga för Guds skull inte pojkar att bära klänning eller flickor att leka med bilar. Använd ordet hen om ni inte vet någons kön, men att inte kalla pojkar för han och flickor för hon gör barnen förvirrade och identitetslösa. Laborera gärna med er själva, men lämna de små, som inte kan bestämma själva, utanför.

Missförstå mig inte. Det är inget fel att pojkar bär klänning. Det är heller inget fel att flickor leker med bilar. Däremot är det fel att inte lyssna på barnens egna önskemål. Sann feminism borde gå ut på att stärka tjejer och det som kallas för tjejigt, istället för att nedvärdera deras lekar och fantasier. Tro det eller ej, men det går att kalla sig feminist och samtidigt sjuda inombords av stolthet när ens fina döttrar klär ut sig till modiga prinsessor som jagar bort drakar, brottar ner fåniga prinsar och räddar världen med hjälp av magiska prinsesskrafter.