Den senaste tiden har jag flängt runt i Sverige och föreläst på skolor. Att kastas ut i den världen många år efter att själv ha lämnat skolan ger en onekligen perspektiv på samhällsutvecklingen. Från min högstadietid minns jag att det exempelvis rådde kepsförbud, nolltolerans mot godis på lektionerna och att den som störde i klassrummet kastades ut för att inte sabba undervisningen. Eftersom jag ofta bar keps och pratade på lektionerna var jag stundtals inte helt nöjd med detta, men samtidigt måste det erkännas att reglerna bidrog till att skapa viss ordning.
Det som möter mig när jag kommer ut till skolor nu är något helt annat. För det första verkar kepsförbudet i klassrum ha försvunnit helt. En lärare berättade att det, på hans skola, beror på att de inte kan förbjuda tjejer att ha slöja på lektionerna och då går det inte heller att be andra att ta av sig kepsen.
Även godis verkar på en del ställen ha blivit legitimt i klassrummen, eftersom det tydligen inte går att neka ungdomar rätten att få i sig energi under lektionerna för att orka med. Att energin lika gärna skulle kunna komma från en frukt som från en chokladbit verkar det inte reflekteras över, samtidigt som vi har problem med barnfetma i Sverige.
Läs också: Joakim Lamotte: Daltande föräldrar skapar osäkra barn (2015-06-21)
En annan sak som skiljer sig från min tid är användandet av mobiltelefoner. Medan vissa skolor samlar in mobilerna innan lektionerna börjar, finns det skolor som fortfarande låter barnen ha telefonerna framme, eftersom det kan vara ett intrång i deras privatliv att ta personliga ägodelar från dem. Samtidigt går lärare runt och mår dåligt eftersom elever smygfilmar dem och lägger ut mindre smickrande videoklipp på nätet. Uppenbarligen väger elevernas rätt att få leka med mobilerna under lektionstid tyngre än lärarnas rätt att slippa bli filmade mot sin vilja.
Elevernas okränkbarhet höjs ofta till skyarna medan lärarnas integritet verkar vara ofarlig att sätta på spel. Ingen vill ju riskera att hamna i onåd hos en skolledning, som går runt med ständig oro över att föräldrar skall basunera ut i medierna att deras ungar är kränkta över allt från för svåra läxor till att ha blivit tillrättavisade på ett för skarpt sätt av klassföreståndaren.
Att elever bär keps är inget som berör mig. Däremot har jag ingen lust att dalta med folk som stör ordningen i klassrummen. Därför får den som leker med mobiltelefonen betrakta den som beslagtagen och den som beter sig illa åker ut med besked. Om någon förälder känner för att klaga går det bra att kontakta mig så kan vi resonera lite kring huruvida det inte är på tiden att både elever och föräldrar börjar visa lite mer respekt för de som, trots allt, viger sina liv åt att försöka förse våra barn med kunskap inför framtiden. Det tror jag skulle gynna alla i längden.
Läs också: Joakim Lamotte: Vi måste prata om föräldrarnas ansvar (2015-03-29)