Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: TT/GP
Bild: TT/GP

Jan Höglund: Jan Höglund: Frågor som nu måste besvaras

Efter att Iran bekräftat nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet finns flera frågor som måste besvaras för att minska risken för att det händer igen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Enligt den iranska militärens interna utredning orsakade den mänskliga faktorn nedskjutningen. De ansvariga kommer att straffas för det "oförlåtliga misstaget", heter det. Men det räcker inte.

Hur var det över huvud taget möjligt att ett civilt passagerarplan kunde få tillstånd av trafikledarna på Teherans internationella flygplats? Det var tidigt i onsdags morse bara timmar efter att Iran genomfört robotattacker mot amerikanska baser i grannlandet Irak. Nerverna var på spänn inför ett befarat motangrepp och den militära beredskapen den högsta.

Ändå kunde det ukrainska planet med 176 personer ombord lyfta västerut i det tidiga morgonmörkret.

Varför stoppades inte det kommersiella civilflyget av säkerhetsskäl? Det var i den mest intensiva och ovissa fasen av konflikten mellan USA och Iran och luftrummet kunde snabbt förvandlas till en krigszon och dödsfälla för alla som befann sig där.

Orsaken måste klarläggas

Rimligen måste det iranska försvaret ha vetat att civila plan befann sig i en trafikled, som används dagligen till och från den iranska huvudstaden. Men där brast kommunikationen uppenbarligen. Att klarlägga orsaken är mycket angelägen eftersom det inte är första gången som misstag, ofta under stress, leder till incidenter och olyckor.

De filmsekvenser som har visats på hur planet träffas i luften illustrerar tydligt att det var mörker. All personal, vare sig de var civila flygledare eller skötte den iranska luftvärnsenhet som gjorde den fatala felbedömningen, var beroende av hjälpmedel, radar.

Men det är inte säkert att de hade tillgång till samma system. Flygledare förlitar sig på så kallad sekundärradar som ser vilka plan som är i luften med hjälp av en transponder. Det är en enhet som identifierar planet, som i det aktuella fallet Ukrainian International Airlines. Det kan du själv följa i realtid via mobilappar.

Men det förutsätter att transpondern är påslagen och fungerar.

Militären har å andra sidan oftast primärradar. Den upptäcker genom radiovågorna alla farkoster som är i luften, däremot får de ingen identitetskod. Det är inte ovanligt att båda radarsystemen samkörs i samarbete mellan myndigheter, men ingen garanti.

En fråga om säkerhet i den internationella luftfarten

För några år sedan rapporterade medier om hur ryska militära flygplan korsat civila flygplansrutter utan att Luftfartsverkets trafikledare kunnat se dem. Även ett SAS-plan kom i farlig närhet av det ryskt signalspaningsplanet. Det ledde till krav på information även från primärradar.

Om en bristande omvärldsbild ledde till felbeslutet i onsdags morse är det en fråga som har ett vidare perspektiv för säkerheten i den internationella luftfarten.

Att ytterligare ett civilt flygplan skjuts ned i en konfliktzon är också något som inte bara berör de direkt inblandade. Allt fler bolag slutar nu tillfälligt att flyga i området. Bedömningar om säkerheten görs alltid inom flyget, det är själva grunden för verksamheten. Men trafiken borde kanske ha stoppats långt före haveriet i rådande läge. Det är ännu en fråga som nu måste utredas och ständigt följas upp.