Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Jan Höglund: Jan Höglund: Bara öppenhet kan bringa klarhet

Iran är nu under hård press från omvärlden att visa fullständig öppenhet om flygkraschen. Det går inte att dölja sanningen om vad som hände i onsdags morse och varför.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Bilder som uppgavs vara från haveriplatsen kunde visa fragment kopplade till en robot. Men det gick inte att verifiera, och med iranska förnekanden och en allmän vaksamhet mot material som sprids för att förvilla gjorde att genomslaget dröjde.

Men det kom när den kanadensiske premiärministern Justin Trudeau gick ut med att planet sannolikt hade skjutits ned med en luftvärnsrobot, möjligen av misstag. Flera västledare uttalade sig snart i samma riktning. USA:s president var försiktig, men hade en teori, sade han.

På fredagen talade statsminister Stefan Löfven med Trudeau och den brittiske premiärministern Boris Johnson. De kom överens om att en transparent utredning måste genomföras i samarbete med utländska experter för att garantera att offrens familjer får de svar de förtjänar.

Misstankarna stärktes ytterligare på fredagsmorgonen när flera västmedier publicerade en film som kan tolkas som att ett flygplan utsätts för ett angrepp i det svarta luftrummet. Iran var inte oväntat avvisande. Den iranske flygtrafikchefen Ali Abedzadeh sade på en presskonferens enligt AFP:

– En sak kan vi säga med säkerhet, och det är att flygplanet inte träffades av en robot.

Sverige deltar i utredning

Från början var beskedet att data ur de svarta lådorna, som har påträffats, inte skulle delas med den amerikanske tillverkaren Boeing vilket strider mot alla internationella principer. Men det tycks inte vara fallet längre.

USA:s nationella transportsäkerhetsstyrelse NTSB har skickat en utredare, liksom Ukraina där olycksplanet var registrerat. Ukrainska utredare indikerade på fredagen att de ville söka efter spår av en robot på haveriplatsen. Även den svenska haverikommissionen har en medarbetare som kommer att följa utredningen som observatör.

USA tillhör ett av de länder som har bäst kunskap om att läsa ut och tolka data från skadade kraschminnen, som registrerar tekniska data om flygningen samt ljud och röster i förarkabinen. Jag har i NTSB:s laboratorium i Washington sett hur data från svarta lådan ligger till grund för en datasimulering av en olycka. Planets rörelser och färdväg återges exakt fram till kraschögonblicket. Dessutom läggs det autentiska ljudet av piloternas röster och andra ljud i cockpit på fram till att allting tystnar abrupt. Det kan vara skrämmande, men för haveriutredare är det ovärderligt.

För att bringa absolut klarhet i orsaken till katastrofen vid Teherans flygplats krävs öppenhet. Det gäller till exempel om mänskliga misstag begicks när spänningen var påtaglig efter Irans angrepp mot amerikanska baser i Irak och alla väntade på USA:s svar.

Att hitta en förklaring är inte bara en skyldighet mot alla efterlevande. Det är också viktig lärdom för framtiden. Alternativet är ovisshet, konspirationsteorier och ett osäkrare civilflyg, där riskerna med att flyga i krigsområden nu understryks ytterligare. 2014 sköts ett passagerarplan från Malaysia ned över östra Ukraina. Alla ombordvarande dog.

Konflikten mellan Iran och USA är långt ifrån löst. Riskerna är alltjämt stora och närvarande. Men det får inte förhindra en trovärdig haveriutredning. Det ligger i allas intressen även om det kan komma att svida hos somliga. Fakta är viktiga och fakta finns om de görs tillgängliga.