Grottmålningen på bilden är inte världens äldsta berättelse, däremot en väldigt gammal.
Grottmålningen på bilden är inte världens äldsta berättelse, däremot en väldigt gammal. Bild: GP/TT

Jag ska berätta världens äldsta berättelse i jul

Ett australiensiskt-indonesiskt arkeologlag har hittat en grottmålning föreställande två hängbukssvin och fyra små bufflar, som jagas av åtta människoliknande figurer. Forskarna tror målningar är minst 43 900 år gamla. Det gör den till världens äldsta berättelse.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Julen nalkas. Det må regna sidled och inte finnas en snöflinga på marken men jul, det kommer vi få.

Vad är julen egentligen? Precis som alla de traditioner och högtider vi envisas med att fira är det mer än någonting annat en berättelse. Det är en, i julens fall, historia om en snubbe med skägg som är snäll och gör bra grejer.

Av alla anmärkningsvärda och mindre anmärkningsvärda ting vi människor skapat (exempelvis vaccinet, tops och offside-regeln) är nog förmågan att berätta – och föra vidare – berättelser den allra viktigaste.

Enligt Nationalencyklopedin kan en berättelse förklaras med synonymen händelseförlopp. Något händer och det förs vidare från en människa till en annan, via något av våra sinnen. En berättelse kan vara en bild, ett ljud eller en text. En berättelse kräver sammanhang, abstraktion och fantasi för att komma till.

ANNONS

Det var om man ska tro historikern Yuval Noah Harari, författare till den mycket läsvärda boken Sapiens: En kort historik över mänskligheten, människans förmåga till abstrakt och symboliskt tänkande som möjliggjorde de civilisationer och de framsteg vi åstadkommit.

Basically: Utan vår förmåga att berätta berättelser är vi inte människor.

Därför hänfördes jag av den upptäckt som Nature skrev om i veckan. Den låter som något ett dagisbarn hade kunnat måla, men är ett fynd som flyttar tillbaka vår arts förmåga till symboliskt bildspråk tiotusentals år.

Fyra små bufflar, två hängbukssvin och åtta teriantroper, blandningar mellan djur och människor, på en grottvägg på den indonesiska ön Sulawesi.

Där har ni den mänskliga historiens äldsta berättelse. Forskarna tror efter åldersdateringstester att scenen är någonstans runt 44 000 år gammal.

Människofigurerna ser ut att hålla ett streck som skulle kunna vara ett spjut eller rep. Det som, med blodröd färg, tecknats på den skrovliga väggen tror forskarna vara någon form av jaktscen. Eller är det en religiös upplevelse? Några av människofigurerna ser ut att åtminstone delvis vara fåglar. Kan konstnären ha velat illustrera en färd till en annan värld där bytesdjuren var flera gånger större än oss människor och ett dödat svin gav mat för ett helt år? Eller är det en handbok för buffeljakt som målats? Var det ett krav för att få jaktlicens på Sulawesi år 41 981 f.kr att ha studerat väggen i grottan noggrant?

ANNONS

Det är i alla fall en berättelse. Och det fina med berättelser är att de ofta kan återanvändas och återberättas i all oändlighet.

Karl-Bertil Jonssons julafton. Kan du vissla Johanna? Jesu födelse. Julen är en tid för berättelser.

Jag vet vilken jag kommer berätta i år.

ANNONS