Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Isabella Lövin vill ta av sig tagelskjortan

ANALYS: Isabella Lövin vill att Miljöpartiet diskuterar livskvalitet. Det kan fungera som en internt enande fråga, och locka Fi-väljare.

Under sista dagen på Miljöpartiets kongress håller Isabella Lövin sitt tal som nyvalt språkrör. En lite överraskande böj i talet kommer på slutet då hon talar om livskvalitet. Ombuden spetsar öronen lite extra. Här kommer en fläkt av något som de verkar ha längtat efter.  

Isabella Lövin ställer frågan om hur det kommer sig att så många mår så dåligt när vi på så många sätt har det så bra, varför den psykiska ohälsan breder ut sig bland unga, varför tiden alltid verkar vara för knapp. "Den diskussionen ska vi återta. Vem är bättre än vi realistiska visionärer på det?" säger hon och får stormande applåder.

Här låter hon lite som Gudrun Schyman och hos de som misströstar i Feministiskt initiativ finns både röster, inte så många men MP behöver alla de kan få, och kraft. Isabella Lövin kan entusiasmera både när det gäller globala frågor och i den här typen av hur-ska-vi-leva-debatt.

Men hur blir det med miljön? Miljöpartiet har bestämt att miljö- och klimatpolitik ska prioriteras ännu tydligare. Under kongressen har dock dessa frågor varit mindre framträdande. Temat har varit Global hållbar utveckling och antalet ämnen har begränsats. Debatter och beslut har främst handlat om stadsutveckling, migration och interna organisationsfrågor. Det är en förklaring, men det finns också en vilsenhet i hur man ska hantera miljö- och klimatfrågorna när man sitter vid makten. De riskerar att både bli för stora och för små, och är svåra att göra greppbara för väljarna.

I förväg handlade diskussionen mycket om ett fredsdepartement och om flyktingamnesti. Det blev varken det ena eller andra. Kongressen ställde sig istället bakom lite öppnare och luddigare formuleringar om att verka för att utrikesdepartementet ska få "ett ännu tydligare mandat att agera som ett fredsdepartement". Flyktingamnestin byttes mot skrivningar om att "humanare övergångsregler införs när den tillfälliga lagen upphävs". 
Det var tydligt att ombuden ville hålla ihop och undvika konflikt. Och att partiledningen genom slipade propositionsordningar ville få ett så öppet mandat som möjligt från kongressen.

Fredsdepartement- eller minister är en fråga som tydligt generationsdelar MP. Äldre idealister med dikter i ryggsäcken och minnen av kärnvapenkampen talade sig varma för ett särskilt departement. Flera unga ombud var däremot uppe i debatten och menade att förslaget skulle uppfattas som "flummigt och regeringsodugligt".

Frågan om flyktingamnesti går däremot tvärs genom partiet och rör hjärtat i MP. Kongressen landade i en svårtolkad kompromiss som Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson, beskrev som mer realistisk. Samtidigt hade hon svårt att definiera vad humanare övergångsregler ska innebära. Det skulle kunna handla om svårt utsatta barn, men vi får titta närmare på det, svarade hon på pressträffen.

Isabella Lövin talar om hur den gröna rörelsen gått före och tänkt nytt och djärvt. Den nyvalda partisekreteraren Amanda Lind talar om MP som "stigfinnare". Mottot för dagen är "steg för steg". Det är så partiet ska återfå väljarnas förtroende, är det tänkt. 

Isabella Lövin uppmanar miljöpartisterna att sträcka på ryggen och ta av tagelskjortan. Frågan är vad de ska göra sedan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.