Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

IS-informationen till kommunen brister

Kommunen behöver mer information från polisen om IS-återvändare, enligt samordnare Zan Jankovski, som även öppnar för att mer uppsökande arbete kan krävas.

När en svensk som stridit eller på annat sätt levt med IS återvänder till sin hemstad i Sverige finns en ansvarskedja som löper från Säpo, via polisen, till hemkommunen. Den kedjan fungerar inte alltid enligt Zan Jankovski, en av Göteborgs två samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism.

– Vi får inte alltid information från polisen, och innan dess kan vi inte göra någonting, säger han.

"Handfull personer i Göteborg"

Frågan har fått stor uppmärksamhet efter SVT:s Agendas intervju med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), där hon påstod att "ett tio-, tjugo-, trettiotal" av de ca 150 IS-svenskar som SÄPO uppskattar har återvänt från Syrien eller Irak ska ha fått hjälp, bland annat i Umeå och Göteborg. Umeå kommun har sedan gått ut med att de inte tagit emot några IS-återvändare.

I Göteborg har "en handfull" personer varit i kontakt med kommunen efter att deras hemstadsdelar fått information från polisen, enligt Zan Jankovski.

– Då är det främst kvinnor och barn det gäller. Gruppen av återvändare är en brokig skara, det handlar inte bara om 25-åriga män som stridit, säger han.

Socialens ansvar

De åtgärder som sätts in för IS-återvändare ska i första hand finnas inom de ordinarie verksamheterna. Ett stort ansvar faller då på socialtjänsterna i de respektive stadsdelarna. Dessutom gör det att insatserna bygger på frivillighet.

Ses inte dessa återvändare som riskpersoner på något sätt?

– I så fall är de i första hand polisens ansvar.

Behöver ni kunna sätta in mer tvingande åtgärder?

– Det finns länder som provat detta, med särskilda avradikaliseringsteam, men vi vet inte än om den metoden är framgångsrik. Det har gått för kort tid för att man ska kunna utvärdera det ordentligt. Men vi kan bli skarpare i det uppsökande arbetet, det har vi inget att förlora på.

Lokal polis begränsad

I Göteborg är det främst stadsdelarna i nordost som haft kontakt med IS-återvändare. Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef i nordöstra Göteborg, tycker att deras samarbete med kommunen fungerar bra. Han uppskattar att närmare en tredjedel av de 300 kända IS-resenärerna är hemmahörande i Västsverige, men den lokala polisens möjligheter att arbeta med återvändare är begränsad.

– Den lista på återvändare som vi fått från SÄPO har inte uppdaterats sedan i höstas. Vi kan inte heller göra något om personerna inte misstänks för brott.

Utredning om terrorbrott kan bara inledas av SÄPO, men om en sådan dras igång bistår lokal polis gärna med resurser, enligt Merlander. I övrigt anser han att återvändande behöver ingå i något sorts avradikaliseringsprogram, vilket den lokala polisen inte har resurser eller kompetens för.

– Uppenbarligen behöver cheferna på SÄPO, polismyndigheten och socialstyrelsen göra upp vad som ska göras, och vem som har ansvaret. Dels för att förhindra att det begås terrorbrott i Sverige, dels för att de här människorna behöver hjälp.

SÄPO nöjda med samarbete

Från Säpos håll är man förtegen om detaljerna i arbetet med IS-återvändare. På frågan om man anser att myndigheten har en god bild av antalet IS-svenskar som återvänt svarar Karl Melin, kommunikationsstrateg:
– Det ingår i vår uppgift att följa upp återvändare från terrorgrupper och bedöma avsikter eller förmåga att begå attentat i Europa. Vi har ett nära samarbete med polismyndigheten och delger underlag, fotrapporter och prioriteringar. Det är viktigt för oss, eftersom informationen som vi delger inte gör någon nytta om den stannar hos oss.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.