Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Frankrikes president Emmanuel Macron i samspråk med USA:s president Joe Biden vid ett Nato-möte i Bryssel i juni.
Frankrikes president Emmanuel Macron i samspråk med USA:s president Joe Biden vid ett Nato-möte i Bryssel i juni.

Britt-Marie Mattsson: Inbördeskrig i säkerhetsrådet efter ubåtsbråket

Joe Biden lovar amerikanskt engagemang för FN. Men samtidigt är de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet på kollisionskurs. Frankrikes ilska över inställda ubåtsaffärer påverkar negativt.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Donald Trump hade en skeptisk inställning till världsorganisationen och proklamerade ”Amerika först”. Det var USA:s egenintressen som skulle prägla utrikespolitiken.

Den inställningen är visserligen inte ny – alla presidenter har tillämpat den på ett eller annat sätt – men det klart uttalade syftet väckte reaktioner internationellt. Även gamla allierade uppfattade att de ställdes åt sidan.

LÄS MER: Biden: Tid av obeveklig diplomati

Joe Biden lovade i valrörelsen för ett år sedan att återupprätta gamla förbindelser och att samverka i stället för att splittra. Och det är med det budskapet som han nu är i New York för det årliga öppnandet av FN:s generalförsamling, som samlar stats-och regeringschefer från hela världen.

Det är ett välkommet budskap för de som ser FN som en visserligen i många stycken bristfällig världsorganisation, men samtidigt som den enda som har möjlighet att besluta om gemensamma aktioner i konfliktsituationer.

Inbördeskrig i säkerhetsrådet

Men just när denna nya amerikanska position skulle sjösättas utbröt inbördeskrig inom gruppen av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som med sin vetorätt har möjlighet att sätta stopp för gemensamma beslut. De fem – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland – drar ofta åt olika håll, men med Frankrikes kraftigt upptrappade diplomatiska kris med USA påverkas FN:s nervcentrum.

LÄS MER: EU-länder stödjer Frankrike – Sverige vill veta mer

LÄS MER: Kan FN:s generalförsamling bli en smittohärd?

Den nybildade alliansen mellan USA, Storbritannien och Australien blir ett nytt militärpolitiskt maktcentrum, Aukus, och det kunde vara illa nog för både den västliga försvarsalliansen Nato och EU. Att Storbritannien, efter utträdet ur EU, har försökt få till stånd axeln London-Washington har varit ett irritationsmoment som nu fått en praktisk innebörd för EU och särskilt för den dominerade medlemsnationen Frankrike. Att det dessutom är en tänkt order på franska ubåtar, som Australien ställt in till förmån för amerikanska, gör att de fransk-amerikanska förbindelserna allvarligt påverkats.

Kolonialmakterna väcks till liv

Det koloniala arvet har även väckts till liv. Frankrikes och Storbritanniens gamla intressesfärer finns i Asien och USA har också sedan länge ambitioner här.

LÄS MER: Kan Europa lita på Joe Biden?

LÄS MER: Frankrike anklagar Australien för falskhet

Öppnandet av FN:s generalförsamling är ett välkommet tillfälle för alla medlemsnationer att i tal lägga fram sina synpunkter. Men samlingen i New York ger också stats-och regeringscheferna och deras delegationer möjlighet till bilaterala möten vid sidan av de officiella framträdandena. Brasiliens president Jair Bolsonaro kom – mot rekommendationerna – ovaccinerad bland de första till New York och höll ett flertal möten utanför FN-ramen och följdes snabbt av en rad andra ledare som också passade på att få till sammanträffanden.

LÄS MER: Johnson: Stolt över relationen till Frankrike

LÄS MER: Morrison: Frankrike kände till vår tveksamhet

Men det går inte att ta miste på den kyla som finns mellan medlemmarna i säkerhetsrådet. Också i vanliga fall kan de fem permanenta blockera arbetet men det har tidigare funnits möjlighet att nå enighet mellan de tre Nato-medlemmarna USA, Frankrike och Storbritannien. När Frankrike nu uppfattar sig förfördelat av USA krävs mycket diplomatiskt arbete för att förtroendet skall återskapas. Till detta hör även att Kina uppfattar Aukus som direkt riktat mot kinesiska intressen i regionen.

Joe Biden har sagt att avtalet med Storbritannien och Australien – och det australienska beslutet att inte köpa franska ubåtar – inte skall ses som en fientlig handling mot Frankrike. Men det är president Emmanuel Macron som väljer hur han uppfattar det hela och hittills har ordkriget trappats upp.

Ett möte mellan Macron och Biden i New York finns i planläggningen. Det är högst osäkert om det kommer att bli av och om det i så fall dämpar den kylslagna stämningen.