Det senaste året har skandalerna kring statligt ägda Postnord avlöst varandra. I området där jag bor har postleveranserna stundtals mer kunnat liknas vid ett lotteri än vid postverksamhet. Gång efter annan har jag fått agera brevbärare då grannars post hamnat i vår låda. Vid ett tillfälle fick vi en grannes nya bankkort. Några dagar senare damp koden till samma kort ned i vår låda. Vi har fått grannars räkningar och brev från läkare, försäkringskassan och skatteverket. För egen del har jag tvingats betala påminnelseavgifter på fakturor jag aldrig sett röken av, som på något mystiskt sätt försvunnit under posthanteringen.
I början var jag relativt förlåtande och tänkte att alla har rätt att göra fel någon gång. Men efter flera långa samtal med Postnords trötta kundtjänst och fortsatt posthaveri har jag insett att det är något allvarligt fel på företaget. Då har jag ändå haft turen att vara sparsamt drabbad av deras verksamhet.
Värre var det för den man som blev prejad av vägen strax norr om Göteborg i september av en Postnordchaufför. Han blockerade vägen med sin postlastbil, hoppade ur förarhytten och delade ut flera hårda knytnävsslag i ansiktet på bilisten.
För att inte tala om den kvinna som avled i Tyskland tidigare i år. När urnan med kvinnans aska skulle transporteras till hennes barn i Sverige slarvade Postnord bort försändelsen.
– Vi har varit på kyrkogården och hittat en gravplats, vi har ordnat en gravsten som ska till stenhuggaren, men vi vet inte om det kommer att komma någon aska till gravplatsen, säger kvinnans son till Aftonbladet 24 juli.
Andra skandaler som uppdagats kring Postnord handlar om att anställda öppnar paket, att man låter försändelser ligga utomhus oskyddade för väder och vind, att paket skickas tillbaka till Kina eftersom avierna inte kommer fram i tid, eller att människor missar operationstider då kallelser från läkare inte kommer fram.
Under det här årets första elva månader har Postnord slarvat bort 18000 paket, 4000 paket har varit skadade och 1300 paket har varit försenade. Trots det säger Peter Hesslin, chef för bolagets terminaler och transporter, att ”Postnord gör ett fantastiskt bra jobb”. Sannolikt har Peter Hesslin och vi som är Postnords kunder olika syn på vad ett fantastiskt bra jobb är för något. Om andra företag visat upp lika dåliga resultat och mötts av samma folkliga vrede hade sannolikt företagens ledningar fått avgå. Varför klarar sig cheferna på Postnord undan så skonsamt?
